Separationsångest hos barn – 6 saker du vill veta

1. Vad är det?

Separationsångest hos barn uppstår oftast när de ska skiljas från någon närstående eller lämna hemmet. Själva ordet ångest kan ju låta väldigt dramatiskt men innebär egentligen att kroppen och hjärnan tolkar något som farligt –  man blir helt enkelt rädd. För små barn kan det handla om att de inte förstår att föräldern som lämnar kommer att komma tillbaka. Och för äldre barn kan det röra sig om något specifikt (exempelvis en person) på förskolan eller skolan som stressar. När man känner ångest är det ofta en blandning av flera känslor, såsom skam, frustration eller skuld.

2. Är det vanligt hos barn?

Absolut. Separationsångest är en del i barnets utveckling och drabbar därför nästan alla barn. Hur stor separationsångesten är styrs delvis av barnets personlighet.

3. Vilka tecken ska jag hålla koll på när det gäller barn och separationsångest?

För små barn handlar det oftast om att barnet börjar gråta och klamra sig fast vid föräldern, när han eller hon försöker gå iväg. Men det finns andra – kanske inte lika självklara – tecken, som det är bra att ha koll på. Kry listar vilka:

• Förskole-/skolvägran. Barnet vill inte gå till förskolan eller till skolan och gör allt för att slippa lämna hemmet.
• Rädsla för att något hemskt ska hända med någon som barnet älskar. Till exempel att någon av barnets föräldrar eller omsorgspersoner ska bli sjuk eller råka ut för en olycka när ni inte är tillsammans.
• Oro för oförutsägbara händelser som skulle kunna leda till att separationen blir permanent. Här kan det handla om exempelvis en kidnappning eller ett dödsfall.
• Insomningssvårigheter. Barnet har svårt att somna om kvällarna, drömmer ofta mardrömmar och är ogärna ensam på natten.
• Fysiska symptom, såsom magont och huvudvärk. Ett av de vanligaste symptomen vid separationsångest hos barn är just kroppsligt obehag.
• Fastklamrande. Barnet klänger sig fast vid dig när ni ska säga skiljas åt, vilket till en viss grad är helt normalt. Det upphör dock vara sunt när det hindrar barnet från att delta i aktiviteter och leka med sina vänner.

4. Vad kan jag göra för att hjälpa mitt barn med sin separationsångest?

När man googlar finns det många tips på vad man kan tänka på och göra som förälder. Men i grund och botten handlar det nästan alltid om två saker: skapa trygghet och att öva.

Att som förälder inge trygghet är det viktigaste en förälder kan göra enligt psykologen Olof Johansson. Han förklarar vidare:

– Att inge trygghet och prata med barnet är jätteviktigt, men också att fundera över ett antal viktiga punkter. Till exempel om barnet är tryggt i skolan, eller hur relationerna med vänner och personal ser ut. För mindre barn är det viktigt att fundera över hur avskeden ser ut och om barnet har någon anknytningsperson på förskolan, säger Olof och fortsätter:

– Ett tips är att inkludera barnet genom att prata med ditt barn om hur hen känner. Men trösta inte överdrivet mycket, på sikt behöver barn kunna hantera sin egen rädsla och dessutom kan tröst bland tolkas som att det verkligen finns något att vara orolig för.

Vidare måste ni öva, öva, öva! Genom att låta ditt barn, i små steg, lära sig att klara sig själv kommer hens tillit öka till sin egen förmåga. Resultatet? Ditt barn kommer att känna sig mer tryggt och bli mer självständigt, och att sova borta kommer inte alls kännas lika hemskt som det kanske gjorde för några veckor sedan.

5. Kan seperationsångest hos barn vara bra?

Malin Broberg är barnpsykolog och menar att det är bra för barn att lära sig hantera stress i små doser, då detta kan ha en positiv effekt på den psykiska hälsan senare i livet. Att som mamma eller pappa därför försöka undvika separationsångest hos sitt barn till varje pris är inte hälsosamt. Vidare säger hon att det inte finns någon forskning som visar att det skulle vara farligt med separationsreaktioner.

6. Kan föräldrar också drabbas av separationsångest?

Bli inte förvånad om du får höra en förskolepedagog säga  “inskolning är nästan mer till för föräldrarna”. Det är nämligen inte ovanligt att inskolningsdagarna inte bara slutar med ett gråtande barn utan också en mamma eller pappa som känner tårar rinna när de stänger grinden bakom sig.

Men, det är inte så konstigt egentligen. När man umgåtts med sitt barn 24 timmar om dygnet kan det vara ganska tufft att plötsligt lämna över det till några okända vuxna och bara säga “hejdå, ses om några timmar!”. Att ha en inskolningsperiod är därför superbra för att som förälder kunna vänja sig vid att skiljas från sitt barn, stegvis.

Att som förälder drabbas av separationsångest är också ofta förekommande vid skilsmässa. Skådespelaren Tilde Fröling skriver om sina egna upplevelser vid att ha ett  “varannan-veckan-liv” här.

Djupdykning i orsaker till separationsångest hos barn

Det finns främst två orsaker till separationsångest hos barn:

• Naturlig del av utvecklingen: Separationsångest kan vara en normal och förväntad reaktion när barnet når olika utvecklingsstadier, såsom spädbarnsålder eller tidiga barndomsår.
• Trauma eller förlust: Barnets separationsångest kan också uppstå som ett resultat av traumatiserande händelser eller förlust av viktiga anknytningsfigurer i deras liv.

Separationsångest som en naturlig del av utvecklingen

Utvecklingen av anknytning och tillit sker gradvis hos barn. Separationsångest är en naturlig del av denna utvecklingsprocess, där barnet lär sig att hantera separationer på ett självständigt sätt. Att förstå den känslomässiga omställningen som sker vid separation kan hjälpa oss att stötta barnen i deras utveckling.

• Utveckling av anknytning och tillit
• Känslomässig omställning vid separation
• Uppbyggande av självständighet

Separationsångest till följd av trauma eller förlust

Traumatiska händelser kan ge upphov till en rädsla för separation hos barn. Detta kan vara relaterat till förlusten av en nära anhörig eller vårdgivare, vilket ger upphov till sorgereaktioner och separationsångest. I sådana fall krävs det ofta specifik hantering och stöd för att hjälpa barnet att bearbeta sina känslor och återfå tryggheten i relationer.

Separationsångest till följd av separationsupplevelser

Tidigare negativa erfarenheter vid separationer kan ge upphov till separationsångest hos barn. När rutinerna för åtskillnad och återförening är oförutsägbara i vardagen kan det också öka ångestsymtomen. Dessutom påverkar hur "välkomnandet" efter en återförening sker barnets reaktion och grad av separationsångest.

Förklaring av symtom på separationsångest hos barn

Fysiska symtom hos barn med separationsångest kan inkludera magbesvär, huvudvärk och sömnsvårigheter. Dessa fysiska reaktioner är vanliga vid ångest och kan tyda på en oroande koppling till separation från föräldrar eller vårdnadshavare.

Känslomässiga symtom av separationsångest hos barn kan innefatta överdriven rädsla för att bli övergiven, svårighet att koncentrera sig samt ilska och frustration. Barnet kan också visa tecken på obehag vid tanken på separation eller vara oroligt när de inte är i närheten av sina närmaste anhöriga.

Fysiska symtom

Magont, huvudvärk och illamående är vanliga fysiska symtom hos barn med separationsångest. Dessa symptom kan uppstå på grund av den starka ångesten som barnet känner vid separation från föräldrarna. Magont kan vara i form av kramper eller en obehagskänsla i magen. Huvudvärken kan vara pulserande eller tryckande och illamåendet kan leda till kräkningar eller aptitlöshet.

Känslomässiga symtom

Rädsla och ångest, gråt och skrik samt svårigheter att sova är vanliga känslomässiga symtom hos barn med separationsångest. Dessa symtom kan uppstå när barnet är borta från en förälder eller vårdnadshavare som det har en stark anknytning till. Det kan vara svårt för barnet att hantera separationen och det kan leda till oroande beteenden som gråtattacker, rädsla och svårigheter att somna.

• Rädsla och ångest
• Gråt och skrik
• Svårigheter att sova

Mer kunskap = alltid en bra idé

Att läsa på om hur ångest, oro och rädsla fungerar hos barn är en toppenstrategi. Dels för att öka din egna förståelse inom ämnet, men också för att bli tryggare i hur du ska hantera ditt barns ångest på ett så konstruktivt sätt som möjligt. Nedan har vi listat fyra böcker som alla avhandlar barns självkänsla och välmående, på lite olika sätt.

• Jag törs inte men jag gör det ändå, om barns välmående och känsla och,
• Fem gånger mer kärlek : forskning och praktiska råd för ett fungerande familjeliv : en bok till föräldrar med barn mellan 2 och 12 år är skrivna av barnspykologen Martin Forster, 2013 och 2009.
• Med känsla för barns självkänsla. Beteendevetaren Petra Krantz Lindgren är författare till denna ganska nya bok från 2018.
• Lyhört föräldraskap, är skriven av barnpsykologen Malin Bergström år 2013.

En annan bra grej att hålla koll på när det gäller barn är sjukdomar. Om intresserad: läs vår artikel med fokus på just barnsjukdomar.