Scharlakansfeber

Scharlakansfeber

Scharlakansfeber, ibland även kallat scarlatina, är en vanlig infektionssjukdom som främst drabbar barn mellan 2–15 år. En gång i tiden, innan antibiotika fanns, ansågs det vara en allvarlig barnsjukdom som inte sällan hade dödlig utgång. Idag kan tillståndet dock lätt diagnostiseras och behandlas. Ett par av de vanligaste symptomen du ser vid scharlakansfeber är den klassiska “smultrontungan”, feber och knottriga hudutslag över bålen.

Vad orsakar scharlakansfeber?

Orsaken bakom barnsjukdomen scharlakansfeber är en bakterie som heter Streptococcus pyogenes, som är en typ av streptokocker. Denna smittsamma typ av bakterie är vanlig och kan orsaka allt ifrån mildare infektioner som halsfluss, till rent livshotande sjukdomar. Det som sker när man får scharlakansfeber är att bakterierna producerar ett gift (exotoxin) som i sin tur orsakar en kraftig inflammation i kroppen. Det är det giftet som står bakom de symptom som är karaktäristiska för scharlakansfeber.

I Sverige är scharlakansfeber ganska ovanligt idag och även om vuxna kan drabbas, så är det främst barn som insjuknar. Barn under åtta år drabbas extra lätt. Det finns inget vaccin som skyddar mot sjukdomen, men har man en gång fått scharlakansfeber så blir man nästan alltid immun då kroppen bildar antikroppar. Man kan dock smittas av streptokocker på nytt, men då i form av exempelvis halsfluss.

Så smittar scharlakansfeber

Streptokocker som bakteriegrupp är väldigt smittsamma, framförallt mellan barn i stora grupper. Främst är det sjuka barn som smittar – men även ett barn som inte uppvisar symptom kan vara smittbärare.

Smittämnet finns i svalget hos den sjuka personen och sprids främst via luften, alltså det som kallas för droppsmitta. Det kan också smitta via direktkontakt, till exempel via kramar och pussar. Men direktkontakt innebär även via saker som handdukar, leksaker och annat som kommit i kontakt med bakterierna. God hygien är därför mycket viktigt för att förhindra smittspridning, särskilt i barntäta miljöer som exempelvis skola och förskola.

Sjuka barn ska stanna hemma

Inkubationstiden för scharlakansfeber är på 2–4 dygn. Det är ofta smittsamt från något dygn innan barnet uppvisar sjukdomssymptom och flera veckor därefter, om barnet förblir obehandlat. Eftersom smittorisken är mycket hög är det viktigt att barn som uppvisar symptom alltid stannar hemma från förskola, skola och andra aktiviteter. Detta gäller fram tills att de är helt symptomfria, samt i minst två dagar efter att de har behandlats med antibiotika.

Vanliga symptom på scharlakansfeber

Det allra vanligaste förloppet när ett barn får scharlakansfeber, är att det börjar med förkylningssymptom och måttlig till hög feber. Det är också vanligt med halsont (ömma lymfkörtlar/halsmandlar), huvudvärk, illamående/kräkningar och ett generellt påverkat allmäntillstånd. 

Någon dag senare brukar utslag spridas över bålen i form av röda, små knottror som ofta börjar i armhålor och ljumskar. Intensiteten kan variera mellan att vara ilsket rödflammiga utslag, till knappt synliga alls. Ett annat tidigt symptom är att svalget är kraftigt irriterat och att halsmandlarna svullnar upp, ofta med vitgula beläggningar. Även tungan får först en gulvit hinna, innan symptomet “smultrontunga” uppstår. Då övergår den gulvita färgen till att bli kraftigt röd och små knottror syns över hela tungan. Vissa barn kan ibland även få ont i öronen.

Sena symptom

Ibland kan det hända att barnet upplever sena symptom på scharlakansfeber, som visar sig först några veckor efter att sjukdomen brutit ut. Dessa sena symptom handlar ofta om ledvärk, som dock försvinner av sig självt efter någon vecka. Huden kan även börja fjälla kring händer och fötter, men ibland även över bålen.

Vad kan du göra själv?

Eftersom många barn får svårt att äta och dricka när de får scharlakansfeber, är det också viktigt att se till att de inte blir uttorkade. Var noga med att ditt barn får i sig mat och vätska. Mosad banan, yoghurt, glass och andra livsmedel som är lätta att förtära brukar fungera bäst. Vid behov kan du även ge febernedsättande läkemedel.

Med smittsamma sjukdomar som scharlakansfeber bör man också komma ihåg vikten av bra hygienrutiner. Att tvätta händerna noga och använda handsprit är en god idé för att förhindra smittspridning. Lika viktigt är det att inte dela dricksglas, handdukar eller exempelvis leksaker med det sjuka barnet.

När bör du söka vård för ditt barn med scharlakansfeber?

Om du misstänker att ditt barn har fått scharlakansfeber eller om allmäntillståndet är kraftigt försämrat, är det alltid klokt att kontakta din vårdcentral. Där kan de genom snabbtest och enkla undersökningar avgöra om ditt barn behöver vidare vård eller inte. Med antibiotika blir ditt sjuka barn återställt inom en dryg vecka, men ibland tillfrisknar de även utan behandling.

Du ska också alltid söka vård för ditt barn om det nyligen haft scharlakansfeber, men plötsligt får nya, starkare symptom. Exempel kan vara starka smärtor i hals/svalg eller svårigheter att gapa. Det kan nämligen vara så att scharlakansfebern i det fallet har lett till komplikationer och kräver ytterligare behandling och läkarvård.

Här kan du läsa mer om vanliga barnsjukdomar!