Odla kronärtskocka

Kronärtskockan (Cynara cardunculus) är en växt som i Sverige oftast odlas som ettårig eftersom den har svårt att övervintra i vårt kalla klimat. Den har dock odlats ända sedan 1600-talet i vårt land så det är en gammal och fin tradition att odla kronärtskocka.

Kronärtskocka är i första hand en delikatess men växten odlas även för att den är en vacker prydnadsväxt och för att den sägs ha medicinala egenskaper. Den är med andra ord väldigt mångsidig och väl värd att försöka sig på. Detta trots att det inte är en av de enklaste växterna att odla i Sverige då den älskar värme. Växten kommer ursprungligen från Nordafrika men har kultiverats i stora delar av Medelhavsområdet. Idag är det framförallt i Frankrike och Spanien man odlar kronärtskocka kommersiellt. Under andra världskriget var kronärtskockan viktig basmat i flera krigsdrabbade länder.

Kronärtskockan har ett majestätiskt utseende

En Kronärtskocka blir ofta en och en halv meter hög med blommor som är av typen tistel och blad som är gråblå eller svagt silverfärgade. Även om du först och främst vill odla kronärtskocka för att kunna äta den är det ingen dum idé att låta några gå i blom så att du får uppleva hur elegant den är. Blommorna är stora som tallrikar, har en violett färg och lockar till sig bin och humlor.

Så äter du kronärtskocka

Kronärtskocka äts ofta som en egen rätt, antingen kokt i saltat vatten eller bakad i ugn. Är man rädd för att det ska finnas insekter inne i blomman kan man lägga kronärtskockor i vatten med ättika innan de tillagas. Man äter en bit av bladen och det som kallas för kronärtskockans hjärta. Ofta doppar man bladen i smör, många smaksätter också kronärtskocka med lite citron. Det är en pysslig rätt att äta och man kan likna det vid att äta skaldjur – som man ju också får plocka lite med och ofta äter med händerna. 

Smaken är lätt nötig och de flesta brukar ha lätt att tycka om den. Det är vanligt med inlagd kronärtskocka som kan köpas på burk. I den formen är kronärtskocka en klassisk ingrediens på pizza.

Den här växten bör inte ätas rå då växtsaften är väldigt besk. Det beska försvinner dock vid tillagningen. Kronärtskockan ges, inom folkmedicin, mot njurproblem och antas ha en urindrivande verkan. Något vi säkert vet idag är att kronärtskocka innehåller mycket C-vitamin, kalium och fosfat. Kronärtskocka sägs också kunna bidra till att omvandla dåligt kolesterol till bra kolesterol. 

Så konserverar du kronärtskockor

Man kan prova att själv konservera kronärtskockor genom att gå till väga på följande vis:

• Koka kronärtskockorna som vanligt i saltat vatten.
• Skär bort de yttersta bladen och toppen.
• Häll dem i rengjorda glasburkar som steriliserats tillsammans med vattnet från koket och tillsätt en matsked vinäger/liter vatten. Förslut dem väl.

Så lyckas du med att odla kronärtskocka

Ska man odla kronärtskocka får man vara beredd att anstränga sig lite extra. Kronärtskocka behöver näringsrik jord som är ordentligt dränerad för att trivas. Den bör få mycket sol och stå på en plats som är skyddad från stark vind. 

Om du frösår kronärtskocka är det lämpligt att så fröna i krukor redan i februari. Kronärtskockans frön liknar solrosfrön och är alltså ganska stora. Krukorna har du sedan inomhus, gärna något kallare än normal rumstemperatur efter det att plantorna kommit upp. Innan de gjort det kan de stå lite varmare.

Lite beroende på hur tidigt du sår kan du behöva extraljus för att få ett riktigt bra resultat. Använd alltså växtlampor. Plantera om i en större kruka när rötterna fyller krukan du planterade fröna i. Som när det gäller många andra plantor vi driver upp inomhus under vinter och tidig vår så kan du sätta ut dem när det inte längre är risk för frost. De har större chans att klara sig om du långsamt vänjer dem vid kallare klimat innan du gräver ner dem i jorden. Ta helt enkelt ut dem några timmar innan de får komma in igen de första veckorna. 

Att tänka på vid plantering av kronärtskocka:

• Du bör ha minst en meters mellanrum mellan plantorna. 
• Jorden ska vara lucker snarare än kompakt. 
• Plantorna vill ha jord med gödsel och kompost och gärna vedaska och stenmjöl. 
• De trivs på en upphöjd odlingsbädd. 

I stora delar av landet brukar man kunna skörda jordärtskocka i slutet av juli, men det beror lite på vad det är för sort. Vissa kan man skörda en bra bit in på hösten. Om du tänkt tillaga kronärtskocka så är de klara när de nedersta bladen börjar vecklas ut. På hösten kommer nya blad om det är en flerårig sort.

Så övervintrar du kronärtskocka

Om du vill kunna skörda kronärtskocka mer än en säsong måste du först och främst välja rätt sort då det inte är alla sorter som finns i handeln som har den potentialen. När du har en färdig planta så tar du sticklingar från den som du planterar i ny jord. Så kan du fortsätta att hålla den vid liv. 

Du kan också täcka plantor med rikligt med täckmaterial efter att du skurit ner dem tills ca 20 cm är kvar ovan mark. Löv som bryts ner långsamt är bra täckmaterial och hindrar, i bästa fall, roten från att frysa. Att täcka marken runt plantorna med löv gör också att det blir mindre jobb med att hålla marken fri från ogräs. Den stora faran är förutom frost att det blir för blött och rötterna ruttnar. 

Det finns flera olika sorter av kronärtskocka

Här är några av de vanligaste typerna av kronärtskocka som finns att få tag på, på den svenska marknaden:

• Herrgårds är en sort som har goda chanser att klara övervintring i Sverige.
• Green Globe är en gammal sort som är vanlig i Nordeuropa och känd för sin starkt gröna färg. Räkna med flera skockor per planta.
• Imperial Star är en ganska ny och tidig sort som kan börja skördas några veckor tidigare än de flesta sorter. Den blir inte så hög.
• Violet de Provence är en fransk sort med starkt violetta blommor, det är en attraktiv prydnadsväxt, särskilt om du inte skördar alla för att äta dem.

Vill du läsa mer om odling? Läs vidare!