Människans utveckling

Med människans utveckling menas två saker, dels den process som innebär att en individ utvecklas från foster till vuxen. Människan utveckling kan också syfta på vår evolution som ras, alltså den långsamma förändringen från människoliknande apa till dem vi är idag. Här kommer vi att titta kort på dessa fascinerande ämnen.

Hjärnan, kroppen och känslolivet förändras ständigt

Fram till dess att vi är omkring 25 år utvecklas människokroppen. Det mest tydliga exemplet på det är att vi helt enkelt växer rent fysiskt. Även vår förmåga att lösa problem utvecklas i takt med att vi får fler hjärnceller och fler kopplingar mellan hjärnans olika områden. Under puberteten förändras känslolivet i och med att hormonbalansen ändras. Detta sker i samspel med vad vi upplever och vilka erfarenheter vi skaffar oss. Ett trauma lever inte bara kvar som ett minne utan det påverkar även hjärnans neuroner rent biologiskt. När vi blivit vuxna avtar utvecklingen och vi börjar istället att åldras, vilket innebär att våra fysiska och mentala förmågor långsamt försämras. Hur snabbt vi utvecklas och hur vi sedan åldras följer ett mönster men det är också väldigt individuellt. Det finns också en hel del vi kan göra för att påverka framförallt åldrandets effekter.

Milstolpar i människans historia

Utvecklingen sker hela tiden, men då och då under människans historia har saker inträffat som förändrat förutsättningarna för människan som ras. De har inneburit att vi tagit snabba steg framåt. Det tycks ha haft att göra med att viss kost främjat människans intelligens, vilket i sin tur inneburit högre överlevnadspotential och att vi kunnat spridas snabbare. Det finns antropologer som hävdar att alla människors gemensamma ursprung är en liten grupp individer som nådde ett fiskrikt kustområde i Afrika och la om sin kost i och med det. Att vi lärde oss kontrollera elden, började odla säd och gick över från att vara jägare och samlare till att bli bofasta är också viktiga faser som skapat bättre förutsättningar för människans utveckling.

Människans utveckling började med Homo Sapiens

Man kan inte riktigt säga när människor började beträda planeten jorden. Det är en väldigt långsam process med liv som förgrenat sig i olika riktningar under årmiljoner. När man talar om den första människan och den punkt i historien då människans utveckling påbörjades så syftar man ofta på de första fynden av ben tillhörande Homo Sapiens. De hittades i Afrika och är minst 200 000 år gamla, och är ett gemensamt ursprung för alla idag levande människor. Här talar vi om skelettfynd från människor som såg ut ungefär som vi gör idag. Man tror att Homo Sapiens utvandrade från Afrika för omkring 70 000 år sedan. Men gränserna tenderar att flyttas bakåt i takt med att det görs nya fynd.

Människans pågående utveckling

En utveckling som pågår just nu, och som kan visa sig få dramatiska konsekvenser i ett långt evolutionärt perspektiv, är att vi tack vare internet har möjlighet att lära känna människor från hela jorden. Bland annat därför kan vi nu välja partners utifrån intressen och värderingar istället för utifrån vem som bara bor tillräckligt nära oss och som vi känner oss attraherade av. Överhuvudtaget är vi inne i en fas där utvecklingen går mycket snabbt. Det är en spännande tid vi lever i helt enkelt. Våra barnbarn kommer att tycka att mycket av det som känns modernt idag är hopplöst utdaterat och en del av det förgångna. Den här ökade hastigheten av människans utveckling påbörjades i och med industrialiseringen.

Vi blir fler, men hur länge?

En tydlig tendens i hela världen är att kvinnor föder färre barn ju högre utbildning de har. Att inte ha en hög akademisk utbildning kan därför ses som en evolutionär fördel. Om utbildning görs mer och mer tillgänglig kan vi på lång sikt få en situation med kraftig befolkningsminskning, och inte den fortsatta ökning av jordens befolkning som många är rädda för. Japan och Ungern är exempel på länder med åldrande befolkning och befolkningsminskning. Många forskare talar om att gränsen för hur gammal en människa kan bli inom någon generation kommer att kunna flyttas fram drastiskt, det är i så fall ett stort evolutionärt kliv som även får konsekvenser för befolkningsutvecklingen.

Hur kan vi veta så mycket om människans tidiga utveckling?

Människan har alltid lämnat spår efter sig. Genom att titta på till exempel redskap och bosättningar från olika epoker kan arkeologer dra långt gångna slutsatser om hur vi utvecklats från stenåldern och fram till idag. Genom att titta på skelettdelar från våra förfäder är det möjligt att se att hjärnvolymen ökat. När det gäller fynd av de primater vi härstammar från går det att få fram mycket information genom DNA-analyser. Bilden av människans utvecklingshistoria förändras och blir tydligare i takt med att vi får tillgång till ny teknik.

Nyfiken på att läsa mer om hjärnans utveckling? Klicka här

Människan utvecklas tillsammans med tekniken

Tekniken hjälper oss inte bara att dra slutsatser om det som varit. Nu är det till stora delar den tekniska utvecklingen som avgör vilka möjligheter vi har att existera. I delar av världen behöver människan inte längre slita hårt för att kunna äta och ta skydd från vädrets makter. Det innebär att vi har mer tid att utveckla förmågor som är för nöjes skull. Samtidigt har den tekniska utvecklingen lett till att vi kan påverka hela biotoper och levnadsvillkoren för alla arter på planeten. Vi ser idag drastiska konsekvenser av det. Kanske för att människans etik och förmåga till långsiktigt tänkande inte har utvecklats lika snabbt som de tekniska hjälpmedel vi använder för att förbruka jordens resurser. 

Vissa ser negativt på människans utveckling eftersom vi tycks misslyckas med att leva i samklang med naturen. Men faktum är att vi, som ras, fortfarande har alla de verktyg vi behöver för att höja levnadsstandarden för alla människor med bibehållen balans i de ekologiska systemen. Det handlar bara om att använda dem på ett ansvarsfullt sätt. Hur människan kommer att utvecklas i framtiden står skrivet i stjärnorna. I bokstavlig mening skulle man kunna säga. Förr eller senare måste vi nämligen lämna vår planet eftersom en slocknande sol kommer att göra det omöjligt för liv, såsom vi känner det, att finnas kvar.