Lär barn alfabetet

Barn är av naturen intresserade av vad bokstäver är för något. Hela världen runt omkring består av text i olika storlekar och färger; Flingpaketet har text, det finns skyltar utomhus, förskolan har text på dörren och barnen ser vuxna runt om dem som läser tidningar, böcker och olika dokument. Små barn ser tidigt också att föräldrarna skriver upp saker, det kan vara allt från en inköpslista till att man knattrar på ett tangentbord på datorn. I tidig ålder kan barn börja känna igen bokstaven som hens namn börjar på och sen känna igen det skrivna namnet som sitt. Barn lär sig alltså känna igen alfabetet i rätt tidig ålder.

Småbarnen vill gärna höra enkla pekböcker om och om igen och de lär sig snart texten utantill. Bebisen kan inte läsa utan den har lagt orden, som föräldern läst, på minnet. Det är vanligt att små barn låtsas att de läser, de sitter med en bok och läser högt. När de yngre barnen ritar så är det också vanligt att de låtsas att dom skriver - krumelurer som skall likna text.

Att lära sig alfabetet och sen lära sig att läsa är en utveckling som är lika individuell som hur gammal bebisen är när den lär sig krypa eller gå. Barnens egna kognitiva utveckling är högst individuell, men den språkliga miljön kring barn i vardagen påverkar också i vilken ålder barn lär sig bokstäver och alfabetet - för att sen kunna "knäcka den alfabetiska koden" och börja läsa och skriva.

Tala med barnen

Den språkliga utvecklingen påverkas i hög grad hur de vuxna, föräldrar, mor- och farföräldrar och förskolepersonal talar med barnen. Du kan se redan på det lilla spädbarnet hur dom härmar dig när du håller barnet framför dig. Om du gapar med munnen så försöker barnen gapa och när barnet börjar med sina första enkla ljud så är det viktigt att förstå, att barnet gör sina första försök att kommunicera med ord istället för att gnälla eller skrika. När barnet säger sitt första titta eller lampa så skall man svara barnet "ja titta det är en blomma" eller "ja det är lampan som lyser" När den pratglada fyraåringen ställer frågor om allt, då är det viktigt att lyssna och svara på frågorna. Detta är grunden för tal och språkutvecklingen som leder fram till att kunna läsa och skriva.

Läs för barnen

Barn älskar att krypa upp i knät och läsa saga, eller ligga i sängen på kvällen och höra en godnattsaga. Från den första pekboken när du läser ordet boll och pekar på bilden av bollen, till spännande sagor med händelseförlopp, så ser barnet texten med bokstäverna och bilderna som hör till. Barnet lyssnar på hur du uttrycker orden och meningarna. Barnet minns, analyserar och börjar förstå hur språket används.

Lek alfabets och bokstavslekar

När barnet börjar att uttrycka att de är intresserade av bokstäver tex i sitt namn, då kan man börja med bokstavslekar. Det finns böcker med alfabetet där varje bokstav representeras av en bild på djur eller ting, B - bok, C-citron och Z - Zebra. Barnen lär sig de stora bokstäverna först. Det finns Memoryspel där bokstäver kombineras med en sak eller ett djur. Du kan använda dig av bokstavsmagneter på kylskåpet eller låta barnet rita i målarböcker med alfabetet. Man kan hitta på egna lekar med barnet där barnet får försöka komma på ett ord som börjar med en viss bokstav som i leken, ett skepp kommer lastat. Du kan också ladda ner appar med bokstavslekar. Skyltar och mjölkpaket brukar fånga barnets uppmärksamhet; Vad står det? Leken gör att barnet utvecklar en förståelse för hur bokstäverna låter och hur dom ser ut. När barnen låtsas att dom läser och skriver så kan man jämföra det med när de låtsas att de lagar mat eller leker familj. Lek är barns sätt att lära.

Sång om alfabetet och bokstavsramsor

Du kan sjunga eller läsa bokstavsramsor med ditt barn, hitta på egna eller leta upp dem i social media. Lennart Hellsings ABC och barnprogrammet Fem myror är fler än fyra elefanter, finns på svt-play och på youtube, med utmärkta alfabetssånger att sjunga tillsammans. Bokstavståget på skolplus använder man i förskolan och finns att se på youtube, om man inte kan logga in på skolplus.

Vilken ålder lär sig barnet alfabetet?

Kognitiv utveckling handlar om hur hjärnan hanterar information, hur man minns, planerar, analyserar, förstår och använder språket. Förutom genetiska ärftlighetsfaktorer så finns det en mängd andra faktorer och livsbetingelser som påverkar barnets språkliga utveckling; Hur man samtalar hemma, om barnet har äldre syskon, om familjen är flerspråkig, om barnet får lyssna och se böcker och text och får leka och sjunga bokstavsramsor. Det enskilda barnets språkutveckling är högst individuell.

En del barn kan alfabetet och börjar läsa och skriva tidigare än andra barn redan vid 4-5 årsåldern. När barnen är 5-6 år är de flesta barn intresserade av bokstäverna.

Vid 6-7 årsåldern känner de flesta barn igen stora bokstäver och kan hjälpligt skriva dom, de kan också stava till sitt namn och en del enkla ord. I förskoleklassen tränar man bokstäver på ett lekfullt sätt i grupp med sång och sagor, och varje bokstav får klippas, målas och skrivas i skrivhäftet. Barnet "knäcker den alfabetiska koden" och förstår att orden består av delar av olika ljud.

En 8 åring börjar att känna igen och skriva små bokstäver och kan läsa lite svårare ord där konsonanter följer varandra som tex orden skriva och språk. Barnet kan nu börja läsa enklare böcker, skrivna just för nybörjaren. Först i femte klass räknar man med att de flesta barn skall kunna läsa flytande både högt och tyst för sig själv.

Alfabetet uttal och läsning

Experterna verkar vara eniga om att det är viktigt att barnen först lär sig vad bokstäverna heter; A heter A, B heter Be och K heter Kå. När dom vet vad bokstäverna heter så kan dom lära sig ljuda; A låter som A- kort eller långt, B låter som Bö och K som Ke. Man kan visa barnet hur man själv formar munnen när man ljudar bokstäverna. 

Förmågan att läsa

Förmågan att läsa kan delas upp i tre steg; Formen, Innehåll och Användande.

• Först lär man sig formen på bokstäver och ord - hur de ser ut och låter.
• Därefter kommer kunskapen om innehåll-vad betyder orden och begreppen.
• Till sist kommer användande - hur används språket för att kommunicera.

Pressa inte barnet - lek är ett sätt att lära sig med tiden

Om man nu beaktar att först i femte klass kan de flesta barn läsa flytande högt och tyst för sig själva, då får man förståelse för att utvecklingen är individuell och att det är en ganska lång process att lära sig läsa. Du bör bejaka ditt barn när dom är frågvisa och vill veta mera, men det skall vara på barnens villkor. Så länge dom tycker det är roligt att veta mer om bokstäver och alfabetet, så ge dom verktygen att lära sig mer. Att få för sig att barnen skall kunna läsa och skriva direkt efter visat intresse av bokstäver är att skjuta sig själv i foten. Pressar du barnet så är inte lärandet lustfyllt längre och blir tråkigt för barnet. Barnet kan uppleva en förvirring av att man förväntas kunna något, som barnet själv varken är kognitivt mogen för, eller har finmotorik att utföra. Jag har sett barn i förskoleklass som är ledsna för att dom tror att dom aldrig skall lära sig läsa eller skriva. Dom jämför sig med klasskamrater som har mer utvecklad finmotorik eller som redan knäckt den alfabetiska koden. För dessa barn har alfabetet och läsning stigmatiserats och dom behöver få självkänslan tillbaka, leka och få lust att tro på att dom kan igen.

Tro mig om du läser för, talar och sjunger med ditt barn och låter det lära genom lek, så kommer barnet lära sig både alfabetet och att läsa och skriva när det är moget för det.

Vill du läsa vidare och djupare förstå barns kognitiva utveckling? Då har vi precis det!