"Gigekonomins slavjobb" - Svar på Peter Frankes ledare i Arbetet

Hej Peter,

Jag har precis läst din ledare om “Gigekonomins slavjobb”. Här finns mycket att diskutera, och som vd för ett av bolagen inom branschen vill jag gärna ge min syn på saken.

Att försöka förbjuda ett enskilt bolag på det sätt Stockholm Stad ville är dömt att misslyckas. Sådan “värderingsdriven” politik hoppas jag vi slipper se igen, lösningen ligger istället i att skapa gemensamma regler för en relativt ny bransch.

För du har helt rätt ur en aspekt, det finns jobb inom gigekonomin, "gigekonomins slavjobb", som inte borde utföras på det sätt som görs idag. Ingen ska behöva utsättas för fara på jobbet, ingen ska jobba för en usel lön och ingen ska sakna ett försäkringsskydd. Så långt tror jag vi är helt överens.

På Yepstr, det bolag jag är vd för, skapar vi jobb för ungdomar. De tjänar minst det som facket rekommenderar för ett visst jobb och ålder. Det handlar endast om “enkla och ofarliga” jobb, som barnvakt, trädgårdshjälp eller läxhjälp. Och självklart är man försäkrad när man jobbar. Och så är det för att jag tycker det är schysst. Yepstr vill ge ungdomarna arbetslivserfarenhet och ett cv att vara stolt över. Slaveri tror jag är en usel affärsidé.

Vems ansvar är det slaveri du talar om? Är det ett ett enskilt bolags ansvar? Ja, delvis är det nog det, tycker jag. Jag tycker företagande ställer lite högre krav än det som lagen ibland föreskriver. Men det är så klart en mer känslomässig inställning.

Är det politikernas ansvar? Ja, i allra högsta grad! Jag har de senaste åren försökt intressera både facket och politiker, faktiskt haft samtal med självaste arbetsmarknadsministern i frågan. Men inget händer. Ingen vill sätta sig ner och på allvar diskutera hur vi kan skapa gemensamma regler som håller över tid. Istället lägger man tid, pengar och plakatpolitik på att jaga ett enskilt bolag. Och enkelt uttryckt ligger låsningen i att man inte kan stoppa in plattformarna i den svenska modellen. Och då verkar slutsatsen vara att det är verkligheten det är fel på.

Så vad borde vi göra då? Jag har konkreta förslag, och om dessa kan du läsa här.

Avslutningsvis: Du skriver att “Delningsekonomin är en naturlig konsekvens av snart ett halvt sekel med nyliberala avregleringar.” Nej Peter, det är en ren konsekvens av teknik. På ont, men också på väldigt mycket gott. Inställningen att reglerna på svensk arbetsmarknad ska vara huggna i sten och inte kunna ändras är fullständigt orimlig.

För jobben kommer utföras. Men för att göra saker bättre måste alla berörda diskutera saken på allvar. Tystnad och inställningen att allt var bättre förr, är en katastrof för företagen i branschen, för de som jobbar där och därmed för hela samhället.

Hälsar
Jacob Rudbäck, vd på Yepstr