Adhd hos barn – vad är det & hur märks det?

Man har ofta sagt att barn har ”myror i byxorna”, och alla vet vad det innebär. Barn har ett stort behov av rörelse och aktivitet. Det är inget konstigt. Vissa barn har större behov, andra mindre – men alla behöver röra på sig. Barn kan också ha svårigheter att kontrollera sina impulser. Inte heller det är något konstigt.  Men det finns de barn som har ett extra stort behov av att röra på sig, och har väldigt svårt för att styra sina impulser, för att kroppen bestämmer åt dem helt enkelt. Det rör sig då om adhd hos barn. Det finns olika former av denna diagnos och den kan märkas på många skilda sätt.

Hur vet du då om ditt barn har adhd? Vilka signaler kan du leta efter? Och hur kan du på bästa sätt hjälpa ditt barn? Här hittar du svaren!

Vad är adhd hos barn?

Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder (uppmärksamhetsstörning/hyperaktivitet på svenska) förekommer hos 3-6 % av alla skolbarn. Det är alltså långt ifrån alla "aktiva" barn som faktiskt har en diagnos, vilket är viktigt att tänka på innan man drar förhastade slutsatser bara för att man tycker att ett barn är "lite väl vilt".

Adhd är en medfödd neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, det betyder alltså att barnet har den redan från början. Andra sådana diagnoser är autism, Aspergers syndrom och Tourettes. Anledningen till att de kallas neuropsykiatriska är för att de orsakas av att hjärnan och nervsystemet bearbetar information på ett annorlunda sätt. Mer om vad adhd beror på kan du läsa längre ned.

Styrkor med diagnosen

Att ha adhd handlar inte bara om nackdelar och svagheter, tvärtom – många av egenskaperna kan bli till styrkor om man bara lär sig att hantera dem. Personer med hyperaktivitet är ofta kreativa, driva och orädda. Helt okej kvaliteter va? Mer om styrkorna med adhd hittar du i slutet av artikeln.

Alla barn är olika. Vissa är lugnare, andra mer intensiva. Vissa är kontrollerade, andra känslostyrda. Och man ska vara försiktig innan man drar slutsatser kring ett barns eventuella svårigheter. Men märker du att ditt barn har svårt att klara vardagen, och misstänker att det kan röra sig om adhd, eller någon annan funktionsnedsättning, bör du direkt agera så att barnet kan få den hjälp hen behöver.  Mer information om utredning och diagnostisering hittar du lite längre ned.

På Socialstyrelsen.se kan du ladda ner utförlig broschyr om vad adhd är, och vilken typ av stöd och behandling som kan tänkas behövas.

Från vilken ålder kan man märka adhd hos barn?

Vid vilken ålder man märker problematiken kan skilja sig väldigt från person till person – vissa märker det redan i förskoleåldern, medan andra upptäcker det först i tonåren eller till och med så sent som i vuxen ålder. Problemen kan också variera under olika perioder i livet. Hur mycket en person påverkas beror helt enkelt på hur problematiken uttrycker sig och hur sig och hur pass mycket den begränsar vardagen. Det handlar också till viss del om hur omgivningen ser ut och vilka krav som ställs på individen. Diagnostisering kan ske från 3-6 års ålder.

Mer information om detta hittar du på cereb.se.

De tre adhd-formerna

På svenska kallar vi problematiken för uppmärksamhetsstörning/hyperaktivitet, och man kan ha lika stora svårigheter med båda delarna, eller mer eller mindre av någon av dem. De tre olika formerna är:

• Kombinerad form – svårigheter vad gäller både koncentration och hyperaktivitet. Personen har svårt att fokusera, behålla uppmärksamhet, att hantera impulser, och blir lätt hyperaktiv. Detta är den vanligaste formen.

• Huvudsakligen bristande uppmärksamhet – svårigheterna handlar främst om uppmärksamhet och koncentration. Det kan också finnas problem med hyperaktivitet och impulshantering, eller så kan personen snarare ha lägre aktivitetsnivå än normalt. Denna form av adhd kallas add (attention deficit disorder).

• Huvudsakligen hyperaktiv-impulsiv form – svårigheterna handlar framförallt om impulshantering och hyperaktivitet. Personen kan i viss mån även ha uppmärksamhetsproblem. Denna form är mer ovanlig än de andra två, och förekommer oftast hos förskolebarn.

Problematiken kan alltså gälla ett eller flera områden, och yttra sig på många olika sätt. Vanligt är också att svårigheterna varierar och förändras med tiden. Hyperaktiviteten brukar utåt sett lindras med åldern, men kan ofta kvarstå som en känsla av inre rastlöshet. Uppmärksamhetssvårigheterna kan däremot förvärras med åldern, i takt med att man behöver ta mer ansvar och får högre krav ställda på sig. Viktig är alltså att se till att få hjälp om man känner att vardagen är svår att hantera.

På habilitering.se hittar du mer om detta.

Vad beror adhd på? 

Man är ännu inte helt säker på vad adhd beror på, men man vet att det dels handlar om hur hjärnan fungerar och arbetar, dels ärftlighet och miljö.

Hjärnan

Det är alltså hjärnans aktivitet och hur den behandlar information som ser annorlunda ut hos personer med adhd. Framförallt är det den delen av hjärnan som gör det möjligt för oss att rikta uppmärksamhet och styra impulser och reaktioner som skiljer sig åt. Detta innebär att förmågan att kontrollera och planera sina handlingar och känslor är nedsatt.

För att hjärnans olika nervceller ska kunna kommunicera med varandra behövs så kallade signalsubstanser. Dopamin, serotonin och noradrenalin är sådana substanser, och de är extra viktiga för kommunikationen – dessa fungerar på ett annat sätt hos personer med adhd.

Arv & miljö

Det är vanligt att svårigheterna finns hos flera personer inom samma familj eller släkt. Ärftlighet är den vanligaste orsaken till problematiken, men det finns även andra biologiska och psykosociala faktorer som kan påverka. Både arv och miljö kan alltså styra uppkomst av svårigheterna, och graden av dem.

Informationen kommer från 1177

Så här märker du adhd hos barn

Kom ihåg att barn är olika, och var försiktig med att anta och dra egna slutsatser kring eventuella svårigheter. Misstänker du att ditt barn har adhd är första steget att kontakta vården för att få en remiss till att göra en utredning. Utredningen sker sedan oftast på en psykiatrisk mottagning. Mer om detta hittar du längre ned.

Det finns några allmänna, dvs. vanligt förekommande, tecken du kan kolla efter:

• Koncentrationssvårigheter – barnet har för mycket i huvudet, eller tycker att saker och ting blir tråkiga snabbt.

• Svårt att komma till skott – barnet har svårt att komma igång med uppgifter, och att avsluta dem. Hen skjuter ofta upp saker som ska göras tills det blir försent.

• Nedsatt förståelse – barnet har svårt att uppfatta och komma ihåg instruktioner.

• Slarv – barnet har svårt att hålla ordning omkring sig, och glömmer och tappar ofta bort sina saker. Ofta har hen även svårt för att passa tider.

Andra tecken (hos äldre barn)

• Skriv- eller lässvårigheter – barnet tycker att det är jobbigt att skriva eller läsa.
• Agerar först – barnet gör ibland saker utan att tänka efter innan.
• Rastlöshet – barnet har ett stort behov av att röra på sig. Ibland kan det handla om en inre oro.
• Humörsvängningar – barnet kan ha svårt att kontrollera sitt humör och sina impulser.
• Sömnsvårigheter – barnet har svårt att sova för att hjärnan inte kan varva ned.

Listan kommer från 1177. Och om barnet har diagnosen känner det igen sig på flera av dessa punkter.

Vill du prata med ditt barn om tecken på hyperaktivitet, hittar du bra frågor att ställa på bup.se.

Adhd hos små barn

Misstänker du att ditt barn i förskoleåldern har adhd, hittar du mer information om tidiga tecken samt tips och råd på Cereb.se.

Samtida diagnoser

Det är vanligt att man har fler än en neuropsykiatrisk diagnos. Ofta har personer med adhd också problem med sin språkutveckling och kan ha diagnoser såsom dyslexi och/eller dyskalkyli (skriv- och räknesvårigheter). Även nedsatt koordinationsförmåga är vanligt, likaså svårigheter med lek och samspel.

Mer om detta kan du läsa på bokstavsdiagnoser.se.

Utredning & diagnostisering

För att få genomföra en utredning krävs det att du fått en remiss. Gäller utredningen ett barn under 5 år kan du i första hand kontakta BVC. Är barnet äldre än 5 år kan du istället kontakta en barnläkarmottagning eller vårdcentral. Du kan också välja att direkt ta kontakt med barn- och ungdomspsykiatrin – bup. Du får då en första bedömning innan man inleder en eventuell utredning.

Utredningen sker sedan på en psykiatrisk mottagning, där en läkare ställer frågor både till barn och förälder. Ofta brukar även personal från skola eller förskola kontaktas för att beskriva hur barnet fungerar i de miljöerna.

Såhär kan frågorna vara formulerade:

• Hur har utvecklingen sett ut? När lärde sig barnet gå och prata?
• Vilka styrkor och svårigheter har barnet?
• Har barnet problem med sömn eller mat/ätande?
• Hur fungerar barnet ihop med andra barn?
• Finns det någon mer i familjen som har liknande svårigheter?

Läkaren ställer en diagnos om svårigheterna har funnits en längre tid, innebär stora problem i vardagen, och om beteendet inte har någon annan förklaring. Det krävs också att man märker problematiken i minst två olika miljöer – exempelvis både i hemmet och på förskolan och/eller på fritiden.

Positiva aspekter av adhd

Det är lätt att fokusera på det dåliga, på själva problematiken, när man pratar om diagnoser, men det finns också positiva saker att hämta från dem. Anders Hansen, författare och överläkare i psykiatri, har skrivit boken Fördel adhd, och listar där följande egenskaper hos personer med diagnosen:

• Kreativa
• Initiativrika
• Pådrivande
• Energiska
• Orädda
• Flexibla
• Envisa
• Intuitiva & ifrågasättande
• Bra på att se saker ut andra synvinklar
• Bra på att skaka av sig motgångar

Listan är hittad på selmastories.se, och du hittar den och en intervju med Anders Hansen här.

Vikten av att ta hjälp

Misstänker du att ditt barn har adhd bör du genast ta kontakt med vården för att starta en utredning. Självklart kan det kännas läskigt, både för barnet och för dig som förälder, men det kan verkligen förändra ditt barns liv. Får ditt barn en diagnos kan det reda ut så många frågor som ni båda gått och undrat under en lång tid. Och det kan förklara en hel del i ditt barns beteende som barnet själv inte kan förklara. Var inte rädda för en diagnos – det kan vara början på ett lättare liv. Ignorerar du barnets problematik finns risken att barnet får dålig självkänsla, ångest och depression. Det är helt enkelt inte värt det.

Är du förälder till ett barn med hyperaktivitet hittar du goda råd och tips på 1177.

På MomentPsykologi.se kan du läsa om hur du bäst bemöter ett barn med adhd.

Nyfiken på liknande diagnoser? Här kan du läsa om autism hos barn.

Vill du läsa mer om andra barnsjukdomar? Här hittar du information kikhosta, röda hund mfl.

På vår blogg kan du också läsa om barns utveckling 0-1 år samt 1-2 år.