Separationsångest hos barn – 6 saker du vill veta

1. Vad är det?

Separationsångest hos barn uppstår oftast när de ska skiljas från någon närstående eller lämna hemmet. Själva ordet ångest kan ju låta väldigt dramatiskt men innebär egentligen att kroppen och hjärnan tolkar något som farligt –  man blir helt enkelt rädd. För små barn kan det handla om att de inte förstår att föräldern som lämnar kommer att komma tillbaka. Och för äldre barn kan det röra sig om något specifikt (exempelvis en person) på förskolan eller skolan som stressar. När man känner ångest är det ofta en blandning av flera känslor, såsom skam, frustration eller skuld.

2. Är det vanligt hos barn?

Absolut. Separationsångest är en del i barnets utveckling och drabbar därför nästan alla barn. Hur stor separationsångesten är styrs delvis av barnets personlighet. Den uppstår vanligtvis när barnet ska skiljas från en närstående person eller lämna hemmet, vilket kan skapa oro och rädslor.

3. Vilka tecken ska jag hålla koll på när det gäller barn och separationsångest?

För små barn handlar det oftast om att barnet börjar gråta och klamra sig fast vid föräldern, när han eller hon försöker gå iväg. Men det finns andra – kanske inte lika självklara – tecken, som det är bra att ha koll på. Kry listar vilka:

• Förskole-/skolvägran. Barnet vill inte gå till förskolan eller till skolan och gör allt för att slippa lämna hemmet.
• Rädsla för att något hemskt ska hända med någon som barnet älskar. Till exempel att någon av barnets föräldrar eller omsorgspersoner ska bli sjuk eller råka ut för en olycka när ni inte är tillsammans.
• Oro för oförutsägbara händelser som skulle kunna leda till att separationen blir permanent. Här kan det handla om exempelvis en kidnappning eller ett dödsfall.
• Insomningssvårigheter. Barnet har svårt att somna om kvällarna, drömmer ofta mardrömmar och är ogärna ensam på natten.
• Fysiska symptom, såsom magont och huvudvärk. Ett av de vanligaste symptomen vid separationsångest hos barn är just kroppsligt obehag.
• Fastklamrande. Barnet klänger sig fast vid dig när ni ska säga skiljas åt, vilket till en viss grad är helt normalt. Det upphör dock vara sunt när det hindrar barnet från att delta i aktiviteter och leka med sina vänner.

4. Vad kan jag göra för att hjälpa mitt barn med sin separationsångest?

När man googlar finns det många tips på vad man kan tänka på och göra som förälder. Men i grund och botten handlar det nästan alltid om två saker: skapa trygghet och att öva.

Att som förälder inge trygghet  är det viktigaste en förälder kan göra enligt psykologen Olof Johansson. Han förklarar vidare:

– Att inge trygghet och prata med barnet är jätteviktigt, men också att fundera över ett antal viktiga punkter. Till exempel om barnet är tryggt i skolan, eller hur relationerna med vänner och personal ser ut. För mindre barn är det viktigt att fundera över hur avskeden ser ut och om barnet har någon anknytningsperson på förskolan, säger Olof och fortsätter:

– Ett tips är att inkludera barnet genom att prata med ditt barn om hur hen känner. Men trösta inte överdrivet mycket, på sikt behöver barn kunna hantera sin egen rädsla och dessutom kan tröst tolkas som att det verkligen finns något att vara orolig för.

Vidare måste ni öva, öva, öva! Genom att låta ditt barn, i små steg, lära sig att klara sig själv kommer hens tillit öka till sin egen förmåga. Resultatet? Ditt barn kommer att känna sig mer tryggt och bli mer självständigt, och att sova borta kommer inte alls kännas lika hemskt som det kanske gjorde för några veckor sedan.

5. Kan seperationsångest hos barn vara bra?

Malin Broberg är barnpsykolog och menar att det är bra för barn att lära sig hantera stress i små doser, då detta kan ha en positiv effekt på den psykiska hälsan senare i livet. Att som mamma eller pappa därför försöka undvika separationsångest hos sitt barn till varje pris är inte hälsosamt. Vidare säger hon att det inte finns någon forskning som visar att det skulle vara farligt med separationsreaktioner.

6. Kan föräldrar också drabbas av separationsångest?

Bli inte förvånad om du får höra en förskolepedagog säga  “inskolning är nästan mer till för föräldrarna”. Det är nämligen inte ovanligt att inskolningsdagarna inte bara slutar med ett gråtande barn utan också en mamma eller pappa som känner tårar rinna när de stänger grinden bakom sig.

Men, det är inte så konstigt egentligen. När man umgåtts med sitt barn 24 timmar om dygnet kan det vara ganska tufft att plötsligt lämna över det till några okända vuxna och bara säga “hejdå, ses om några timmar!”. Att ha en inskolningsperiod är därför superbra för att som förälder kunna vänja sig vid att skiljas från sitt barn, stegvis.

Att som förälder drabbas av separationsångest är också ofta förekommande vid skilsmässa. Skådespelaren Tilde Fröling skriver om sina egna upplevelser vid att ha ett  “varannan-veckan-liv” här.

Djupdykning i orsaker till separationsångest hos barn

Det finns främst två orsaker till separationsångest hos barn:

• Naturlig del av utvecklingen: Separationsångest kan vara en normal och förväntad reaktion när barnet når olika utvecklingsstadier, såsom spädbarnsålder eller tidiga barndomsår.
• Trauma eller förlust: Barnets separationsångest kan också uppstå som ett resultat av traumatiserande händelser eller förlust av viktiga anknytningsfigurer i deras liv.

Föräldrar kan använda praktiska strategier för att hjälpa barn med separationsångest. Årstidsbaserade aktiviteter, som att geara upp inför säsongsbetonade evenemang eller utflykter, kan ge barnet positiv distraktion och förberedelse för förändringar. Dessa aktiviteter kan skapa en förväntan och spänning istället för oro.

Användning av övergångsobjekt, som en speciell gosedjur eller filt, kan också vara till stor hjälp. Dessa objekt ger en känsla av trygghet och är ett konkret sätt för barnet att hålla fast vid sina föräldrar, även när de är separerade. Förbereda barnet för separationer, som att gå till skolan eller förskolan, genom att besöka de nya miljöerna innan skolstart, kan också avhjälpa en del av oron.

‍Separationsångest som en naturlig del av utvecklingen

Utvecklingen av anknytning och tillit sker gradvis hos barn. Separationsångest är en naturlig del av denna utvecklingsprocess, där barnet lär sig att hantera separationer på ett självständigt sätt. Att förstå den känslomässiga omställningen som sker vid separation kan hjälpa oss att stötta barnen i deras utveckling.

• Utveckling av anknytning och tillit
• Känslomässig omställning vid separation
• Uppbyggande av självständighet

‍

I vilken ålder har barn separationsångest?

Separationsångest kan inträffa i olika åldrar, men är vanligast under särskilda utvecklingsfaser. Barn i åldrarna 2-3 år upplever ofta separationsångest som en del av deras normala utveckling. De har just börjat utforska världen runt dem men är fortfarande starkt knutna till sina föräldrar eller vårdnadshavare. I denna ålder kan barn med separationsångest vara extra känsliga för förändringar i sina rutiner eller miljöer.

Separationsångest hos 5-åringar kan också förekomma, men symptomen kan se lite annorlunda ut. Äldre barn kan börja förstå konceptet av tid och avstånd bättre, men de kan fortfarande känna oro inför separationen. Att förbereda dem för förändringar kan hjälpa mycket. Det kan röra sig om att förklara vad som händer när de ska lämnas, och försäkra dem att de kommer att återförenas med sina nära och kära.

Vad grundar sig separationsångest i?

Separationsångest kan grundas i en kombination av psykologiska, miljömässiga och genetiska faktorer. Psykologiskt sett kan barn med mer känsliga eller ängsliga personligheter vara benägna att uppleva separationsångest. De kan vara mer benägna att oroa sig för att bli övergivna eller att något negativt ska hända när de inte är med sina föräldrar.

Miljöfaktorer spelar också en roll; om ett barn har upplevt trauma, förlust eller en större förändring i sin livssituation, som en flytt eller skilsmässa, kan detta öka risken för att utveckla separationsångest. Därutöver kan genetiska faktorer även påverka barnets temperament och hur de hanterar stress och förändringar.

Mer kunskap = alltid en bra idé

Att läsa på om hur ångest, oro och rädsla fungerar hos barn är en toppenstrategi. Dels för att öka din egna förståelse inom ämnet, men också för att bli tryggare i hur du ska hantera ditt barns ångest på ett så konstruktivt sätt som möjligt. Nedan har vi listat fyra böcker som alla avhandlar barns självkänsla och välmående, på lite olika sätt.

• Jag törs inte men jag gör det ändå, om barns välmående och känsla och,
• Fem gånger mer kärlek : forskning och praktiska råd för ett fungerande familjeliv : en bok till föräldrar med barn mellan 2 och 12 år är skrivna av barnspykologen Martin Forster, 2013 och 2009.
• Med känsla för barns självkänsla. Beteendevetaren Petra Krantz Lindgren är författare till denna ganska nya bok från 2018.
• Lyhört föräldraskap, är skriven av barnpsykologen Malin Bergström år 2013.

Om ni söker ytterligare resurser eller professionellt stöd kan ni överväga att besöka BUP eller Mindler. Dessa källor kan ge insikter och hjälpmedel för både barn och föräldrar i situationer som involverar separationsångest.

‍

FAQ - Separationsångest barn - förstå och hantera symptomen

Vilken ålder har barn separationsångest?

Separationsångest kan börja visa sig hos barn redan i 2-3 års ålder, när de har svårt att förstå separationer från sina föräldrar. Ångesten kan fortsätta vara framträdande när barnen blir äldre, exempelvis vid 5 års ålder, där den kan kopplas till nya erfarenheter som att börja skolan. Det är normalt att barn i dessa åldrar uttrycker sin oro genom gråt eller klängande beteende.

Hur tränar man bort separationsångest?

För att träna bort separationsångest är det viktigt att föräldrarna skapar trygghet och rutin. Genom att använda metoden för gradvis exponering kan barnet vänja sig vid kortare separationer och successivt öka tiden. Det är också fördelaktigt att tillämpa positiv förstärkning när barnet hanterar separationssituationen väl, vilket kan öka självförtroendet och minska ångesten i framtiden.

Vad grundar sig separationsångest i?

Separationsångest hos barn kan grundas i flera faktorer, inklusive psykologiska, miljömässiga och genetiska aspekter. Barnets personlighet spelar stor roll, då vissa barn är mer känsliga för förändringar och belastningar. Stressiga situationer, som att byta skola eller hantera en familjeomvälvning, kan också bidra till ökad osäkerhet och ångest.

Hur jobbar man bort separationsångest?

Föräldrar kan hjälpa barnen att bearbeta separationsångest genom att utveckla känslan av trygghet och förutsägbarhet. Det kan inkludera fasta avskedsrutiner och att förklara varför och när föräldrarna kommer att skiljas för ett tag. Att stödja barnet i att öva på att klara sig själv hjälper också till att bygga upp barnets självständighet och reducera ångesten.

Vad kan orsaka ångest hos barn på kvällen?

Ångest på kvällen hos barn kan orsakas av flera faktorer, däribland rädsla för mörkret och oförutsägbara händelser. Barn med separationsångest kan också ha svårigheter att somna eller önska ha en förälder nära sig på natten. För att minimera kvällsångest är det viktigt att skapa en lugn och trygg läggdagsrutin, samt ge barnet tid att bearbeta dagens intryck.

‍