Vilken planteringsjord ska man välja?

Dags att välja planteringsjord?

Att välja rätt jord för sina plantor är otroligt viktigt om du vill ha ett bra resultat med din odling. I jorden hämtar växter de näringsämnen de behöver för att frodas. Hur kompakt jorden är påverkar hur lätt det är för rötterna att växa i jorden och olika typer av planteringsjord kan också hålla olika mycket vatten. Alla växter växer inte lika bra i samma typ av jord och därför finns det många olika typer av planteringsjord i handeln. Här kommer vi att gå igenom hur du ska tänka inför valet av planteringsjord, oavsett om du ska använda den utomhus eller i krukor.

Olika typer av jord

Man kan klassificera jord utifrån dess grundläggande struktur och vad den innehåller. Här är några huvudtyper av jord som det är bra att känna till:

• Matjord
• Torvmull
• Sandjord
• Lerjord

Matjord är i naturen det översta jordlagret med mycket maskar och mikroorganismer som bryter ner löv och annat organiskt material. Matjord är näringsrik och har en bra struktur för de flesta växter. Kompost som du framställer själv har liknande kvalitéer. Torvmull utvinns från torvmossar och består av förmultnat växtmaterial med lågt pH-värde. Torvmull utgör grunden i de flesta planteringsjordar som du kan köpa i handeln. 

Sandjord består helt enkelt till stor del av sand. Den behåller inte vatten särskilt bra och för vissa växter är det en fördel. Lerjord har bra näringsinnehåll och är ganska kompakt med hög kapacitet att hålla vatten. För många svenska växter är det naturligt med lerjord men den kan vara för blöt och hård för vissa växters rötter.

Läs på om de växter du ska plantera

När du köper frön eller plantor brukar det framgå på krukan eller förpackningen i vilken typ av planteringsjord växten trivs. För att välja rätt planteringsjord behöver du alltså ta reda på vad växten vill ha, och sedan välja den typen av jord i butiken. Ofta skiljer man på jord för blommor och jord för gröna växter. Orkidéer är en typ av växt som behöver en särskild typ av planteringsjord eftersom rötterna är känsliga. Vissa växter vill ha jord med ett högre pH-värde och då får man leta efter planteringsjord som inte är baserad på torv, till exempel jord med kokosfiber. När de gäller några av de populäraste växterna på den svenska marknaden kan du hitta planteringsjord som är anpassad just för dem. Rosor, tomater och chili är exempel på växter som du kan köpa specialjord till.

Växter behöver jord med rätt typ av näring

Att välja jord av rätt grundtyp är viktigt men du behöver också se till så att den har rätt näringsämnen. Man brukar kalla näringsfattig jord för mager, och om du ska så frön eller plantera späda skott är det bra om jorden är mager tills växten tagit sig och klarar mer näring. Näring är alltså ofta något man tillsätter i efterhand och som inte måste finnas i planteringsjorden i tillräcklig utsträckning för växtens hela livscykel när du köper den. Näringsrik planteringsjord kan strös ovanpå en odling, för att just tillsätta extra näring. Jord som är anpassad för detta ändamål kallas ofta trädgårdsjord, kort och gott.

Växter som blir stora kräver mer jord och mer näring, inte minst kväve. De flesta växter behöver mest näring när de växer som mest. Kommersiell planteringsjord har en bra sammansättning av olika näringsämnen men kan vara anpassad för en viss typ av växt. Vissa växter kräver extra näringsrik planteringsjord för att verkligen bli bra. Tomater är ett exempel på en näringsälskande växt.

Planteringsjord för utomhusbruk

Ska du odla utomhus så har du förmodligen redan tillgång till jord. Det är dock inte säkert att du har den jord som det du vill plantera gillar allra mest. Du kan behöva förändra jordens struktur genom att tillsätta till exempel torv eller kokosfiber om den är kompakt. Om du ska plantera växter som behöver ha det lite torrare kan du istället behöva tillsätta sand. 

En tillsats av kompost förbättrar också strukturen och tillför näringsämnen. Det brukar också vara en bra idé att blanda ner gödsel i jorden utomhus så att du får extra näringsämnen. Följ instruktionerna på påsen när du gör detta så att du inte får för mycket gödsel. Det kan bli för starkt för vissa växter. Jord som är särskilt anpassad för späda plantor och frön kallas ofta för såjord.

Att göra jorden luftigare genom att vända den med en grep eller spade är också bra för många växter. Då får rötterna lättare att sprida sig och det kommer ner mer syre, vilket också är bra. Om du inte har möjligt att åstadkomma bra planteringsjord på detta sätt kan du köpa några påsar jord och blanda med din befintliga jord, eller fylla i lagom stora hål du grävt för dina plantor. Använder du pallkragar eller någon annan avgränsning som låter dig odla på en upphöjd jordbädd är det ett lämpligt alternativ att köpa planteringsjord. 

För att skydda dina planteringar från ogräs och för att förbättra den ytterligare är det en bra idé att täck den med löv, gräsklipp, täckbark och annat organiskt material. På så sätt kan du plantera och så i samma planteringsjord, år efter år.

Planteringsjord för när du planterar i krukor

Om du ska odla i krukor, inne eller ute, är det extra viktigt att tänka på att välja rätt jord. Du ska inte använda planteringsjord som är mer än två år gammal i krukor, eftersom den långsamt förlorar sina näringsämnen. Ju mindre krukor du använder desto viktigare är det att jorden är av hög kvalitet. Krukjord kan lätt bli blöt och krukor ska ha hål i botten så att överflödigt vatten kan rinna ut. Detta underlättas om du dessutom har ett lager med lecakulor längst ner i krukan. Många krukväxter behöver planteras om i ny planteringsjord då och då för att må bra. 

U-jord är ett begrepp som förekommer i handeln. Det är jord med en sammansättning som gör att den passar extra bra i krukor och urnor utomhus. Det är helt enkelt jord med extra mycket näring som klarar perioder av torka bra och som dessutom leder bort överskottsvatten.