Odla
Här kommer vi att ta oss an ett stort område. Människan behöver odla för att överleva men det har också blivit en folkrörelse att göra det som en hobby. Många med egen tomt önskar att de hade mer tid för att påta i trädgården, men det behöver faktiskt inte vara så klurigt att odla. Resultatet i form av vackra blommor som fyller sommarnatten med doft och garanterat giftfria grönsaker är oslagbar. Har man inte tillgång till egen tomt eller en kolonilott kan man alltid odla i några krukor i ett fönster med söderläge.
Odlandets historia
Vi vet för lite om mänsklighetens tidiga historia för att kunna säga med säkerhet när vi började odla. Men vi vet att det förändrade människor livsvillkor i grunden. Lämningar tyder på att det kan ha varit för 10 000–12 000 år sedan. Från att ha varit jägare och samlare kunde människor överleva på vad jorden gav dem. Det var ett liv som gav mer tid över till annat och den kulturella utvecklingen tog fart i och med detta. Vi fick också en snabb befolkningsutveckling eftersom det krävdes betydligt mindre arealer för att försörja en grupp människor.
Neolitiska revolutionen
Den här fasen i mänsklighetens utveckling brukar kallas för den neolitiska revolutionen. Den inträffade inte bara på ett ställe utan på flera kontinenter, ungefär samtidigt. Man började också hålla sig med boskap och byggde bättre bosättningar än tidigare. En annan effekt av detta var att människor levde längre eftersom de fick i sig bättre föda och inte behövde ta lika mycket risker som under jakt och det kringflackande liv vi levde som samlare. Att människor ibland hade ett överskott av vissa livsmedel gynnade handeln som i sin tur fick fart på det kulturella utbytet mellan grupper av människor. Samhället förändrades helt enkelt på alla plan av att vi började odla. Vete, hirs, majs, bönor och potatis är exempel på viktiga grödor under neolitiska revolutionen och som vi odlar än idag.
Innovationer som utvecklat jordbruket
Innovationer inom jordbruk har ofta fått mycket stora och positiva konsekvenser. Här är några av de viktigaste:
- Växelbruk – en odlingsmetod med medeltida (eller kanske ännu äldre) anor som innebär att en yta används till olika saker i olika perioder och ibland får ligga i träda för att jorden inte ska utarmas.
- Järnplog – en uppfinning som i hög grad ökade jordbrukens produktivitet på 1700-talet.
- Industriell tillverkning av mineralgödsel – en form av näring som verkar snabbt i jorden och kan mångfaldiga skördarna, man började använda det på 1800-talet.
Under 1900-talet har jordbruksinnovationerna kommit slag i slag och vi måste fortsätta att bli bättre på att odla eftersom befolkningen växer. En sak som är intressant att notera är att tidigare innovationer idag skapar problem. Plöjningsfritt jordbruk där man inte blottar jorden utan låter den vara täckt tros vara mer klimatneutralt. Att använda stora mängder konstgödsel har också visat sig vara problematiskt.
Hur länge har människor odlat för nöjes skull?
I den här texten kommer vi inte att ta upp så mycket mer om industriellt jordbruk utan koncentrera oss på vad som är viktigt för den som vill odla för husbehov, eller för att det är roligt och blir vackert.
Ett bondehushåll har från åtminstone medeltiden och framåt kunnat ha plantor för att de är vackra och en avdelning för medicinal- och kryddväxter. Alltså nyttoodlingar men inte de huvudgrödor som varit nödvändiga för att hålla djur och människor vid liv. Men att anlägga en trädgård som i huvudsak består av prydnadsväxter är ett ganska modernt sätt att odla. Det är något av en lyx vi kunnat unna oss när inte försörjning krävt all plats och all tid vi haft till förfogande. Först mot slutet av 1800-talet blev det vanligt att odla prydnadsväxter i stora rabatter.
Idag är det en folkrörelse att odla. Vi behöver inte odla för att få mat men många väljer att göra det för att det är en givande syssla på många plan. En husbehovsodling ger möjlighet att odla sådant som inte finns i butikerna och ger oss också full kontroll över hela processen. Perfekt för den som helst vill undvika att äta mat som producerats med hjälp av konstgödsel och ogräsmedel. Att odla prydnadsväxter, i någon utsträckning, är en självklarhet för de flesta med en trädgård och även i de flesta hem står några blomkrukor.
Sol, jord och vatten
Nästan alla växter på land kräver tre saker för att kunna existera. Jord med rätt sammansättning, solljus i tillräcklig mängd och lagom mycket vatten. Koldioxid är en annan grundförutsättning.
Det börjar i jorden
Oavsett om du odlar i kruka eller om du planterar växter direkt i marken är jorden av helt avgörande betydelse för om du kommer lyckas med dina projekt. Jorden består av en komplex sammansättning av mineraler, organiska ämnen och mikroorganismer. Många av dem har en direkt påverkan på det du planterar så det är viktigt att jorden du använder är anpassad för det du har i den.
En annan kvalitet som är mycket viktig är hur mycket vatten jorden innehåller och hur snabbt det rinner undan. Vissa växter trivs i torr sand och andra i blöt lerjord. Vad jorden har för grundläggande beskaffenhet där du tänkt odla är viktigt att veta. Rötterna på vissa plantor ruttnar snabbt om jorden binder för mycket vatten. Andra kräver just det för att kunna växa överhuvudtaget.
Jordens struktur påverkar också hur lätt det är för rötterna att spridas och hur olika näringsämnen rör sig i olika jordlager. Vilka typer av jord som olika plantor föredrar är information som brukar vara lätt att få tag på. Många plantor är också ganska tåliga och kan klara sig bra i olika typer av jord, medan andra är mer specialiserade. Det är svårt att ändra jorden karaktär, det du kan göra om det behövs är att placera ny jord som har rätt kvalitéer för en specifik planta i till exempel hål du gräver i marken. Så kan man förbättra förutsättningarna för unga träd man planterar. Om några år kommer rötterna att ha spridit sig i en vidare cirkel än hålet du grävde men då har i alla fall plantan fått en bra start och hunnit vänja sig vid jordmånen där den blivit planterad.
Vad kan man göra för att förbättra jordens kvalitet?
Som vi redan konstaterat vill olika växter ha olika typ av jord för att växa och trivas optimalt. Det man ofta vill åt är jord med en lite grynigare struktur, som inte är för finfördelad och kompakt. Man vill också tillföra näringsämnen som växterna behöver. Genom att blanda ner kompost eller brunnen djurspillning uppnår man båda dessa saker. Det kan räcka att lägga komposten runt omkring plantorna, insekter kommer att blanda ner den i djupare lager och näringsämnen löses upp ut av regn och fångas sedan upp av plantornas rötter.
När du köper jord för att odla i krukor har den en sammansättning som gör att den passar en viss typ av växter. Det är viktigt att stämma av så att du får rätt jord utifrån ditt ändamål med den. När du vattnat en planta i en kruka många gånger har näringsämnen som var i jorden från början försvunnit och du kan behöva tillsätta gödning. Utbudet av gödning är en riktig djungel och det finns mycket att välja mellan. Så kallad NPK-gödning har egenskaper som gör att den passar för de flesta växter. NPK-gödsel innehåller kväve (N), fosfor (P) och kalium (K) som är de viktigaste näringsämnena för de flesta växter (tillsammans med koldioxid). Ofta har dessa produkter även olika mikronutrienter.
Om det handlar om odlingar utomhus kan du använda naturligt gödsel istället för kemiskt framställda produkter. Gödsel avger näring under en längre tid om du sprider det runt dina växter. NPK-gödsel finns också i form av granulat som verkar långsamt och som kan användas utomhus.
Du kan också förbättra jorden genom att luckra upp den. De finns många trädgårdsredskap som passar för detta. Det är lättare för växter att växa om jorden inte är allt för kompakt och när man luckrar upp den får också rötterna tillgång till mer syre.
Så skapar du en bra kompost
Att kompostera köks- och trädgårdsavfall är ett utmärkt sätt att skaffa sig tillgång till den jord man behöver. Kompost har en mycket rik sammansättning av näringsämnen och en fin textur för växternas rötter. Exakt vad en kompost innehåller beror på vad man stoppar i den. Avfallet man lägger i komposten bryts ner genom maskar, svampar, bakterier och andra organismer. Man kan säga att näringen koncentreras i den här processen. Ibland sker nedbrytningen så snabbt att temperaturen höjs. Därför säger man ofta att ämnena i en kompost brinner.
En bra kompost ska ha rätt balans mellan kväve och kol, två ämnen som går åt vid odling. Kol finns i hushållsavfall, löv och torrt gräs. Kväve finns det mycket av i färskt gräs och gödsel. Det är alltså utmärkt att slänga sitt gräsklipp på komposten. Annars kan man behöva blanda i gödsel för att få rätt balans och mer fart på processen. En kompost får inte vara för blöt eller för torr. Är den blöt kan du blanda i strö, en flismaskin och grenrester löser det problemet. Är den förr torr kan du helt enkelt vattna den lite. Fukt avges sedan vid nedbrytningen så när komposten väl kommit igång brukar den vara lagom fuktig.
Här är fler tips till dig som vill anlägga en kompost som producerar jord du kan använda till odling:
- Börja inte för litet, en kompost behöver var åtminstone 1x1 meter för att nedbrytningen ska komma igång ordentligt.
- Undvik att kompostera material som bryts ner väldigt långsamt som benrester och kraftiga grenar.
- Var försiktig med att slänga organiskt material som lockar till sig råttor och möss (till exempel kött- och fiskrester).
- Blanda och vänd komposten med en grep då och då så att materialet blandas och syresätts.
- Maskkompost, varmkompost och bokashi är tre specialvarianter att lära sig mer om ifall du tycker att det här med kompostering är kul.
Växter har olika behov av solljus
Fotosyntesen är den process där växterna med hjälp av klorofyll, framförallt i bladen, ombildar solljus och koldioxid till den energi de behöver för att kunna växa. Potatisens blast är alltså nödvändig för att det ska bildas goda knölar under jorden och björkarnas blad behövs för att björken överhuvudtaget ska kunna växa. Man kan likna växters blad vid effektiva solfångare.
Ju mer sol desto bättre, tänker du kanske då, och för vissa växter är det verkligen på det sättet. Men många plantor är mer anpassade efter ett liv lite i skymundan och föredrar skugga framför direkt solljus. Starkt solljus kan påverka bladen negativ och till och med ge upphov till brännskador. I naturen faller detta på plats på ett naturligt sätt eftersom växter som gillar skugga helt enkelt frodas i skuggan av andra växter. Det är en strategi du kan ha även när du anlägger en trädgård.
Om du ska odla något är det bra att tänka på hur mycket solljus du bedömer att växten kommer att få. Alltså under hur stora delar av dagen den kommer att skuggas och i vilket väderstreck den står. Är det öppet mot söder får växten optimalt med solljus. Om du ska odla i fönster inomhus är det en markant skillnad på hur det växter beroende på om det är ett fönster som vetter mot söder eller inte. De flesta, men inte alla, krukväxter gillar söderläge.
Växter minskar växthuseffekten
Det faktum att växter fångar in koldioxid från atmosfären är naturligtvis bra med tanke på att vi nu drabbas av klimatförändringar på grund av för höga halter av koldioxid. Att odla är faktiskt att minska växthuseffekten. Många tankar om hur vi ska kunna få bukt med detta globala problem handlar om att, på olika sätt, se till så att vi få fler gröna växter som kan binda koldioxiden i marken. Den koldioxid växterna inte behöver för att växa leds nämligen ner i marken via rötterna.
Vattnets funktioner i växten
De flesta växter innehåller mer än 50 % vatten, 70 % eller ännu mer är vanligt. Precis som när det gäller människor och djur är vatten helt enkelt en grundläggande komponent och alla växter vissnar och dör om vatten inte tillförs kontinuerligt. Vattnet löser upp näringsämnen och ser till så att de sprids till olika delar av en växt. När vatten pressas mot växtens cellväggar reser den på sig och får bättre “hållning”, det är därför växter du inte vattnat på ett tag liksom säckar ihop. Anledningen till att man behöver tillföra vatten är att det inte stannar i växten. Plantor ger ifrån sig vattenånga. De producerar även syre i den processen och att odla kan vara ett sätt att förbättra luftklimatet där man bor.
Växter behöver också vatten för fotosyntesen. Ju snabbare en växt växer, desto mer vatten brukar den behöva. Vissa växter trivs med en rejäl jordblöta då och då, för andra är det viktigare med mindre vatten ganska frekvent, så att de aldrig torkar helt. Ju djupare rötter en växt har, desto bättre klarar den perioder av torka. Så länge vi inte odlar inomhus under starka lampor eller i krukor med liten jordmängd är vattnet den av den mest grundläggande sakerna en växt behöver som är lättast för oss kontrollera. Hur duktiga vi är på att avläsa hur mycket vatten en viss växt behöver är ganska avgörande för hur bra vi är på att odla.
I Sverige är tillgången på vatten god och jämn även om det i ibland kan råda bevattningsförbud på grund av att grundvattnet sjunkit. Vatten kan ha olika kvalitéer och till exempel vara hårt eller mjukt. Visa växter är kräsna när det gäller vattnet men i regel är det inget du behöver tänka på om du använder kommunalt vatten. Vissa platser i Sverige har dock vatten med så pass speciella egenskaper att det bra att i alla fall veta om dem. På Gotland är till exempel vattnet så pass hårt (det vill säga kalkhaltigt) att vissa växter inte trivs med det. Fråga på din lokala blomsterhandel om vattnet där du bor är beskaffat på ett sådant sätt att man måste ta hänsyn till det. Oftast är det alltså inte det.
Växtzoner
En bra utgångspunkt för hur du kan lyckas med att odla är att ha koll på i vilken växtzon du bor. Sverige har delats in i åtta zoner och en fjällregion med olika förutsättningar. Det är Riksförbundet Svensk Trädgård som tagit fram kartan över odlingszonerna. Den publicerades för första gången redan 1910. Zon 1 har de bästa förutsättningarna för odling och ju högre vi går desto kärvare blir det. I Sverige är det varmast i söder och det blir kallare och kallare ju längre norrut vi kommer. Det är dock inte bara hur nord- eller sydligt belägen en odlingsplats är som avgörs dess odlingszon. Avståndet till kusten och andra faktorer spelar roll för vad det är för klimat på en plats. Växtzonerna tar hänsyn till detta och Skellefteå, som ligger vid kusten i övre Norrland, är i samma odlingszon (Zon 5) som Jönköping i södra Sverige. Mellan Skellefteå och Lycksele, 15 mil därifrån, skiljer det två odlingszoner på grund av att inlandsklimatet är så mycket kärvare. Gotland ligger, precis som södra Skåne, i odlingszon 1 med det mildaste klimatet vi har i Sverige. Även i älvdalarna är klimatet lite gynnsammare.
Vad ska man tänka på om man vill odla i en högre odlingszon?
Hur kallt det blir är ganska avgörande för vad som går att odla. Bor du i en hög odlingszon kan du inte välja mellan lika många plantor. Så länge du väljer att odla växter som trivs i din odlingszon kan du dock i princip odla lika mycket som om du hade en trädgård i södra Sverige. Det är bara det att du inte kan experimentera med lika många sorter. Många orter i norra Sverige har också den fördelen att de har fler soltimmar på sommaren. Odlingssäsongen är lika intensiv som den är kort, kan man säga. När du köper växter i Sverige är de ofta “zonmärkta”, det ska alltså framgå hur långt i zonsystemet de kan växa. Det gör det ganska enkelt att odla utifrån de förutsättningar du har. En annan sak du kan göra är att ta in växter som egentligen är för känsliga för din odlingszon när det är vinter. Tänk på att det finns väldigt lokala skillnader som inte avspeglas i systemet med växtzoner.
Odla för självhushållning
Självhushållning innebär att man gör sig själv oberoende av att köpa mat. För att kunna täcka hela sitt behov av kalorier genom att odla behöver man ha ganska mycket utrymme. Om det bara handlar om att bli självförsörjande på grönsaker brukar man säga att 500 kvadratmeter kan räcka för en familj på fyra personer. Men då gäller det att man odlar efter konstens alla regler och är beredd att lägga ganska mycket tid på det. En mer realistisk ambition kan vara att göra sig självförsörjande på vissa grönsaker som är lätta att odla och ger en rik skörd.
Här är några exempel på grödor som ger mycket i förhållande till hur stor odlingsareal de tar upp och hur mycket tid du behöver lägga ner på att odla dem:
- Potatis (experimentera gärna med olika sorter)
- Morötter
- Squash
- Sockeräror
- Spenat
En annan bra idé är att satsa på att bli självförsörjande på kryddväxter som ger mycket smak och som du inte behöver odla så många av. Några tacksamma exempel är:
- Persilja
- Timjan
- Rosmarin
- Gräslök
- Mynta
Om man vill odla för att spara pengar är det en bra idé att inte bara satsa på de allra billigaste grödorna. Lök, morötter och potatis kostar ju inte många kronor per kilo i Sverige. Här är några exempel på grönsaker som att dyrare att köpa men som är relativt lätta att odla:
- Broccoli
- Svartrötter
- Tomater
- Sparris
- Jordärtskockor
Det är lätt att fokusera på grönsakslandet, men man ska inte glömma bort att träd och buskar kan ge stora skördar, utan att man behöver göra så mycket mer än att kanske beskära dem lite. Om ens det behövs.
Ta till vara på det du odlar
Hur stor din behållning blir av odling beror mycket på vad du gör med allt det som din trädgård, dina krukor eller din odlingslott producerar. Visst är vägen målet för många, men det är klart att det blir skillnad på om du låter äpplen ruttna och dra till sig rådjur under träden eller om du förvandlar dem till äppelmos eller must du kan frysa in och ha hela året.
Vissa växter är så rikgivande att det är svårt att ta till vara på allt. Lyckas man med tomater kan man få mer än man normalt äter, men då går det att använda dem till hemgjord ketchup eller tomatsås som kan frysas in. Squash är en annan grönsak som man lätt får väldigt mycket mer av än vad man hade kunna föreställa sig. Många ger bort hela kassar med squash. Ett alternativ till det är att helt enkelt äta mer då det är en grönsak med många användningsområden. Squash passar såväl i wokpannan eller på grillen som rå i en sallad. Squash går dessutom utmärkt att baka med om du har svårt att få barnen att äta tillräckligt med grönsaker.
Att göra olika inläggningar med till exempel kålväxter, lök och morötter är ett mycket bra sätt att ta till vara på skörden. Om du väljer mjölksyrning som metod bevaras vitaminerna samtidigt som det alstras nyttiga bakterier i processen.
Även blommor kan tas till vara. Har du mycket kan du ta in en del under säsongen så att du har dem både i dina rum och i trädgården. Många blommor passar också för torkning och olika projekt där de kan skänka glädje under lång tid. Apropå torkning så är det ett bra sätt att ta till vara på kryddörter och kanske även växter med medicinala egenskaper.
Ta skott och fröer
Du kan bli självhushållande med plantor genom att låta växter gå i blom så att de sedan kan torka och du kan spara på deras fröer. Det går även att ta skott som du planterar någon annanstans. Om en växt förökar sig genom rötterna är det bara att dra upp en planta och flytta den så att den har utrymme runt omkring, så kommer den att spridas. Du kan tjäna mycket på det jämfört med att köpa nya plantor eller frön varje år. Hitta gärna någon som du kan byta med, så att du inte är begränsad till att odla det du lyckades med under föregående säsong. En fördel med att använda egna fröer och skott är att de bevisligen kommer från plantor som trivs under de förutsättningar som erbjuds i din trädgård.
Att odla för att det är vackert
Nästan lika länge som vi odlat köksväxter har odling av rosor, liljor, prydnadsbuskar och annat fint varit självklart för många. Det är helt enkelt ett sätt att få en trädgård eller en annan yta att se ut så som vi vill ha den. Gröna prydnadsväxter inomhus kan verkligen ge ett rum det som gör att det är härligt att vistas i det.
Att odla blommor och andra prydnadsväxter handlar inte bara om att njuta av livet utan det är också ett sätt att öka den biologiska mångfalden och skapa fina förutsättningar för till exempel bin och fjärilar. Blommornas nektar är fantastisk på många sätt och kommer till nytta i många processer i naturen. Prydnadsväxter är ofta perenner – alltså växter som övervintrar. När de väl rotat sig på en plats krävs det inte så värst mycket för att de ska hålla sig fina och fortsätta att skänka glädje, år efter år. Växter som inte är perenna kan istället föröka sig genom frösådd. Frön faller helt enkelt ner på marken där växterna står så att du får nya utan att behöva plantera något. Vallmo är ett exempel på en växt som frösår sig effektivt.
Utbudet av vackra växter för svenska rum och trädgårdar är gigantiskt. Det viktigaste tipset är kanske att lära sig vad man tycker om och sedan planera rabatter, fönsterbrädor och andra ytor där man vill odla utifrån det. När det gäller flera vanliga grupper av växter finns det intresseföreningar och facebookgrupper där det går snabbt att hitta kunskap om man är nybörjare på en viss växt. Självklart har det även skrivits massor av böcker om till exempel rosor, cyklamen, verbena och pioner. Glöm inte bort att mindre iögonfallande växter som ormbunkar och murgröna har sin plats i en trädgård. De kan betyda mycket för helhetsintrycket även om de inte har wow-faktor.
Vad kan man odla i växthus?
Många trädgårdsfantaster väljer att skaffa ett växthus. Det är ett sätt att ta sitt intresse för odling till nästa nivå. Ett växthus kan ha olika användningsområden och vara allt från ett enkelt skydd för späda plantor till en romantisk plats. I ett större växthus kan du sitta och njuta av vackra växter och av att ha det lite varmare än på till exempel en uteplats. Växthuset är den perfekta platsen för övervintring av växter som vill ha en kall säsong men inte så kalla vintrar som du riskerar att få där du bor. Ett växthus kan också vara en arbetsyta där man drar upp plantor, frösår, groddar rotfrukter och planterar om sina krukväxter. När du vet vilka behov du har är det möjligt att köpa ett växthus som lever upp till dem och som funkar utifrån dina budgetramar.
För många är den stora charmen med ett växthus den möjlighet det ger att odla växter som annars är svåra att få att trivas i den odlingszon där man bor. Det är också ett sätt att förlänga odlingssäsongen. En annan fördel med att odla i växthus är att många växter som fungerar ute i trädgården trivs bättre i värme och ger en större skörd i ditt växthus. Tomater, jordgubbar, chili, gurka och paprika är exempel på det. Du kan också odla rosor och andra prydnadsväxter i stora krukor som du låter stå ute under sommaren men tar in i växthuset på hösten. Då kommer de att blomma längre och särskilt om du gör ditt växthus till en vacker plats är det en bra idé.
Exempel på vad du kan odla i växthus som annars kan vara i svåraste laget i Sverige:
- Citrusfrukter
- Persika
- Melon
- Vindruvor
- Blommor som aster, fresia, gladiolus och krysantemum
För att generalisera lite kan man säga att alla växter som klassas som medelhavsväxter passar bra i växthus eller för att flyttas fram och tillbaka mellan växthus och trädgård. Tropiska växter är det bättre att ha inomhus. Ett växthus kommer att bli för kallt om du inte håller det uppvärmt och om du gör det finns det istället risk för att medelhavsväxterna inte kommer att trivas lika bra.
Generella tips för dig som vill odla i växthus
- Ett växthus behöver bra ventilation för att luften inte ska bli för fuktig.
- Perenna växter kan bli väldigt stora och ta över om de inte beskärs.
- Placera ett växthus så att det får lagom mycket sol och gärna förmiddagssol.
- Köp inte ett för litet växthus, många ångrar att de inte tog i lite mer från början. Är det fristående får det inte vara större än 15 kvm utan bygglov.
- Se till att ha bra förvaring.
- Dra in vatten om du kan.
- El och en värmekälla ger dig nya möjligheter men även högre löpande kostnader.
Olika odlingstekniker
Det finns olika skolor när det gäller det här med att odla och många tekniker man kan välja mellan för att få ett bra resultat. Vissa skolor handlar om hur man beskär växter och andra om vilka näringsämnen som är bäst i långa loppet och hur man tillför dem. Här kommer vi gå igenom några av de mest grundläggande teknikerna för hur man anlägger det utrymme där man valt att odla, om man inte bara gräver ner plantorna i jorden.
Odla i pallkragar
Pallkragar används som kant till europapallar och finns i mycket stort antal inom transportindustrin. De är gjorda av trä och har metallbeslag i hörnen. När de börjar bli gamla säljs de ofta till plantskolor och sedan till privatpersoner. Detta eftersom det är så praktiskt att odla i dem. En pallkrage är en perfekt rektangel som kan fyllas med bra odlingsjord. Du kan också placera mer än en pallkrage på höjden och odla växter vars rötter vill ha mycket plats. Här är några av fördelarna med att odla i pallkragar:
- Det ser snygg ut i trädgården
- Grönsaker och örter ger bra skörd eftersom jorden är optimerad
- Pallkrageodlingar är relativt enkla att flytta
- Det är lätt att kontrollera odlingsförhållandena
- Det du odlar i pallkrage har svårt att sprida sig utanför kragen, och det utanför kragen har svårt att komma in
Krukodling
De flesta har väl odlat åtminstone en benjaminfikus eller något liknande i kruka någon gång. Att odla i kruka är det självklara alternativet för odling inomhus. I stora krukor kan man odla mindre träd och många ätliga växter, inte minst kryddor kan odlas i krukor både ute och inne. Här är några tips på hur du lyckas med krukodling oavsett om du har vanliga prydnadsväxter, citrusträd eller grönsaker i krukorna:
- Krukorna ska ha hål i botten så att vattnet dräneras, att ha den på fat kan därmed vara nödvändigt
- Växternas rötter kommer snart att fylla nästan hel krukan, då bör du ge dem näring när du vattnar eller byta till en ny kruka
- Ställ krukorna nära ett soligt fönster om de står inomhus
- Många krukor kan hängas upp i amplar så att du kan skapa en krukträdgård på höjden
Djupbädd
En djupbädd innebär att man ger sina växter tillgång till en större mängd lucker och näringsrik matjord. Börja med att markera ytan du vill gör om till djupbädd och gräv sedan två spadtag djupt ungefär. Fyll bädden med organiskt material. Du kan blanda med jorden du grävt upp efter att ha tagit bort eventuella stenar men poängen är att även lägga till jord av högre kvalitet för det du vill odla. En djupbädd får gärna komma upp lite och vara några decimeter högre än marknivån. På hösten när du skördat klart “matar” du bädden med gödsel samt organiskt material som inte tar för lång tid på sig att brytas ner. En bra djupbädd kan fyrdubbla skörden och har man stora ambitioner men begränsad yta är detta ett mycket bra sätt att odla. Man kan säga att odling i pallkragar liknar odling på djupbädd men djupbädden kan vara hur stor som helst.
Trädgårdens årstider
I Sverige är skillnaderna mellan årstiderna dramatiska. Det påverkar växterna i hög grad, och vad vi odlar skiljer sig mycket åt beroende på vad det är för årstid. Mycket av detta är självklarheter och här nöjer vi oss med att kort nämna lite om vad det innebär att odla under olika årstider.
Våren
Våren är en härlig tid för alla som längtat efter spirande plantor och grönska under vintern. Under våren lägger man grunden till årets skörd och så länge du har plats hemma kan våren börja väldigt tidigt. En av de stora utmaningarna med att odla är för många att plantera så tidigt att växterna hinner få tillräckligt med sol och ge en bra skörd, men efter sista frosten som annars kan skada plantorna.
- Förså plantor innan du sätter ut dem
- Vintergröna växter i trädgården kan behöva vattnas ordentligt om det inte regnat tillräckligt
- Gödsla gräsmattan och växter som behöver extra näring
- Städa eventuellt växthus ordentligt innan det fylls av grönskande plantor
- Förgro potatis
För mer inspiration för, läs om våra apriltips
Sommaren
Sommaren är också ofta en intensiv tid som handlar mycket om själva skörden. Passa även på att njuta av det du planterat och se till att ge växterna bästa möjliga förutsättningar under den tid då de växer som mest.
- Klipp gräs och använd klippet som gödsel eller i komposten
- Håll efter ogräs så att det inte tar över
- Vidta åtgärder mot skadeinsekter och sniglar om det behövs
- Gallra och skörda löpande i grönsakslandet
- Klipp häckar och buskar
Läs mer om våra tips för Maj eller lite senare sommar som Juli.
Hösten
Under hösten lugnar trädgården ner sig lite och det är tid att skörda frukterna av vårens och sommarens arbete. Bokstavligt talat!
- Ta till vara på frukt och grönsaker du valt att odla så att de får lång hållbarhet
- Kratta löv och kompostera eller lägg direkt i jorden
- Plantera bärbuskar, lökar och fruktträd
- Beskär perenna växter
- Ta in plantor som inte tål köld
Vintern
I Sverige tar man mer eller mindre paus när det gäller trädgårdsarbete under de kallaste månaderna. Växterna går in i en fas där de inte kräver så mycket omvårdnad och om marken är frusen och täckt med snö är det svårt att göra nytta. Men det finns lite att göra eller vara uppmärksam på:
- Var vaksam på gnagare som gömmer sig under snön och skadar dina planteringar
- Mata fåglarna, gärna där du vill ha extra näring till jorden
- Läs frökataloger och planera hur du ska odla till våren