Konsekvenstänk – vad är det & när utvecklas det?
Ja, det är inte alltid lätt att förstå hur det man gör hänger ihop med det som händer därefter. Vuxna har ett färdigutvecklat konsekvenstänk, men för barn och tonåringar är det svårare att koppla ihop handling och konsekvens. De förstår inte alltid att man inte kan göra precis hur man vill, när man vill. Exempelvis kan man ju inte springa rakt ut i en trafikerad gata. Det vet vuxna och äldre barn, men det tar ett par år innan ett barn har utvecklat den förståelsen. Och till dess måste vi lära dem och påminna dem om att det är farligt att springa ut från trottoaren.
Som förälder kan kännas som att man tjatar och tjatar på sina barn, om både det ena och det andra, och det gör man. Det är ens uppgift som förälder. Man ska lära dem allt man kan, tills de är gamla nog att förstå på egen hand. Varför man inte ska hälla upp för mycket i glaset, exempelvis. För att inte riskera att spilla och bli blöt, såklart. Logiskt för vuxna, inte logiskt för barn.
Konsekvenstänk hos barn
Eftersom människans hjärna inte är helt färdigutvecklad förrän först när man är i 25-årsåldern, och konsekvenstänket är en av de delarna som utvecklas sist, så är denna slutledningsförmåga något barn helt saknar. Vilket förklarar en hel del av deras beteende, eller hur? De förstår inte att bilarna som kör på gatan kan skada dem om de springer rakt ut bland dem. Och hur många gånger man som förälder än tjatar om det, är det som om det inte fastnar.
Ett barn utvecklas hela tiden. De lär sig se världen, lär sig gå, lär sig att förstå språket, och de lär sig prata. Hjärna och kropp mognar ständigt. Och även om barnet på egen hand inte kan förstå handling och konsekvens i så ung ålder, är det viktigt att tidigt vara tydlig med att man inte alltid kan göra som man vill. Det man gör får konsekvenser, och ibland påverkar det även andra människor.
Ju äldre barnet blir, desto mer kommunikativt blir det, och det blir lättare och lättare att diskutera och förklara saker för det. Du kan inte räkna med att ett barn har greppat vad konsekvenser handlar om, även om det råkat göra det vid ett eller ett par tillfällen.
Konsekvens vs bestraffning
Vill man få ett barn att på ett enkelt sätt förstå vad konsekvens är, så är ett bra tips att alltid ligga steget före. Då slipper konsekvensen av barnets handling, eller icke-handling, bli ett straff. I situationen som uppstår om barnet inte städat sitt rum, och därför (som konsekvens) inte får något godis, blir konsekvensen ”inget godis” ett straff.
Ligger man istället steget före, så ger man barnet en valmöjlighet: ”Städar du ditt rum idag, så får du lördagsgodis ikväll!” Det är en stor skillnad, eller hur? Framförallt blir barnets upplevelse av situationen helt annorlunda. I första situationen kan barnet inte välja och kommer att känna sig bestraffat. I den andra situationen kan barnet själv bestämma om det vill städa rummet och få godis, eller inte. Handling och konsekvens.
Att få barnet att förstå konsekvenser underlättar ofta uppfostran, eftersom det gör att barnet lättare förstår varför det bör följa de regler som ni satt upp hemma.
Mer om detta hittar du på Trygghansa.
Konsekvenstänk hos tonåringar
När man kommer upp i tonåren genomgår man ännu en enorm utvecklingsperiod. Det händer otroligt mycket både med kropp och knopp. Konsekvenstänket mognar och i slutet av tonåren brukar man säga att de allra flesta har en god uppfattning om vad det handlar om. Dock är, som sagt, den delen av hjärnan inte helt färdigutvecklad förrän senare. Så även om tonåringen själv tycker att hen har full koll på vad hens handlingar får för följder, så ska man inte räkna med att hen faktiskt har det.
Som förälder ska man därför inte bli helt förfärad om det verkar som att man totalt misslyckats med att förankra konsekvenstänket. Att tonåringar agerar ogenomtänkt och irrationellt, har ofta helt andra orsaker än uppfostran. Detta är alltså helt normalt. Och hör till.
Under tonåren är det många bitar som ska falla på plats, och det kräver mycket reflektion, rannsakande, utforskande och analyserande. I takt med att hjärnan och tänkandet mognar, utvecklas också förmågan att jämföra saker och ting med varandra, förstå samband, och hur handling och konsekvens hänger ihop.
På 1177 kan du läsa mer om detta.
Konsekvenstänk hos vuxna
Vår hjärna tar god tid på sig att växa, utvecklas och mogna. Den slutar aldrig att jobba, utan är ständigt aktiv. Vi trodde länge att den var färdigutvecklad betydligt tidigare, men nu visar alltså forskning på att den är ”färdig” först i 25-årsåldern. Så egentligen kan man inte förvänta sig att man fullt ska kunna förstå allt, och fatta rationella beslut dessförinnan. Självklart ser utvecklingen olika ut hos oss alla, det ska man vara medveten om.
Konsekvenstänk ska alltså alla vuxna människor över 25 år ha. Mer eller mindre. Det är såklart många faktorer som spelar in på hur vårt tänkande fungerar, men det är så man generaliserar det. Om man som vuxen helt saknar konsekvenstänk rör det sig ofta om en funktionsnedsättning.
När är konsekvenstänket färdigutvecklat?
Sammanfattningsvis är alltså konsekvenstänket färdigutvecklat först i 25-årsåldern, men det är viktigt att lära barnet tidigt. Dock ska man göra detta utan att förvänta sig att barn eller tonåringar fullt kan förstå handling och konsekvens. Tonåringarna gör så gott de kan, och är på god väg, men de behöver lite hjälp på traven från vuxna som har koll ”på riktigt”.
På vår blogg har vi samlat en massa information som har med barn och tonåringar att göra. Du kan läsa om barns utveckling, få hjälp med att klura ut vad du ska jobba med, och få tips om vilka jobb som kan passa dig.