Akita – en djupdykning i urhundens historia

Akita – rasens historia

Matagi-Inu och Akita Inu var hundar som man först avlade fram i Japan för fler hundra år sedan. Rasen fick sitt namn efter området Akita på den norra delen av ön Honshu. Precis som namnen antyder, ”Inu” betyder ”hund” och ”Matagi” betyder ”jakt”, var man ute efter att få fram duktiga, starka och lojala jakthundar som kunde hjälpa till vid björn- och högviltjakt.

Rasen hör till de asiatiska spetshundarna och var från början små till medelstora i sin storlek. Men till följd av korsningar med större hundar från Korea och Kina förlorade Akitan så småningom sina rastypiska drag och egenskaper. De växte i storlek och kallades då istället för Odate Inu, efter en annan stad i Akita-området.

Dessa nya bjässar passade bra som vakthundar och stridshundar. Allt eftersom intresset för hundkamper ökade, ökade också efterfrågan på ännu större hundar, och snart så korsades i sin tur Odate Inu med de stora kamphundarna Mastiff och Tosa. Och vips så var ursprungsrasens karaktäristiska spetsdrag i stort sett helt bortavlade och hundarna betydligt större.

Nystarten för den rastypiska akitan 

Tidigt under 1900-talet förbjöds hundkamperna i Japan och Odate Akitan utsågs till landets nationella symbol och fick därmed namnet Akita Inu. Man ville då försöka återskapa ursprungshunden, och få tillbaka såväl dess temperament som utseende. Detta skulle dock visa sig vara en lång process. De flesta akitorna var nämligen vid det laget var långt ifrån den lilla spetshunden den en gång var. Men man kämpade på, och år 1931 lyckades man äntligen hitta ett par rastypiska exemplar att starta det nya avelsledet med.

Mer om detta kan du läsa här.

Idag finns det två typer av Akita-hundar: den japanska som alltså nu åter ser ut som ursprunget, och den amerikanska som är större i storlek och har fler accepterade färger och kombinationer.

Mer om den japanska och amerikanska versionen kan du läsa här.

Hachikō – världens lojalaste Akita?

I Japan finns det en mycket uppmärksammad och ofta berättad historia om Akita-hanen Hachikō som följde med sin ägare, som var professor på universitetet i Tokyo, till tågstationen i den japanska stadsdelen Shibuya varje dag, och sedan mötte honom när han kom tillbaka med tåget på eftermiddagarna. Så här gjorde de under lång tid, tills ägaren en eftermiddag inte kom tillbaka med tåget. Han hade nämligen drabbats av en stroke på universitetet, och avled utan att få säga farväl till sin trogne följeslagare. Som stod kvar på stationen och väntade.

Trots att Hachi fick ett nytt hem, återvände han till tågstationen varje dag för att vänta på sin förre ägare. Detta gjorde han under nio års tid, och blev i och med sin otroliga trofasthet en nationell symbol för lojalitet. År 1934, ett år före sin död, var Hachi med på avtäckningen av bronsstatyn av honom själv som sedan dess står på tågstationen i Shibuya – för alltid en symbol för lojalitet.

År 2015 fick universitetet i Tokyo sin alldeles egna staty av både Hachi och professorn där man tydligt kan se hur starkt deras band var. Eller hur?

Historien blev film första gången år 1987. Tolv år senare, år 2009, gjorde den svenske regissören Lasse Hallström en nyinspelning av den japanska versionen. I rollen som professorn kan man se Richard Geere. Hatchiko – en vän för livet finns att hyra på SF Anytime.

Mer om Hatchikō kan du läsa här.

Svenska Spets- och Urhundklubben

I och med dagens stora intresse för att blanda hundar lite hursomhelst, riskerar vissa hundraser att förlora sina rastypiska egenskaper. Vilket inte alltid är till hundarnas fördel. Svenska Spets- och Urhundklubben grundades 1999 och finns till för att förespråka god avel av rasrena hundar. Klubben vill se till så att man bevarar rasernas specifika egenskaper och understryker hur viktigt det är att ständigt sträva efter att avla fram sunda och välmående hundar.

Akita, Basenji, Chow Chow, Pomeranian och Eurasier är 5 av de 23 raser som klubben uppmärksammar. Mer om klubben och de olika urhundsraserna kan du läsa på SSUK.

Akita som familjemedlem 

Lojal, snäll, lekfull och lugn – så beskriver många rasen. Men den kräver också en hel del träning för att utveckla dessa fina egenskaper. En Akita har nämligen tydliga ledaregenskaper och blir lätt kaxig i möten med andra hundar, om de inte får social träning från tidig ålder. Ska de bo tillsammans med barn behöver de ytterligare träning. Men får den allt den behöver så har du en oemotståndlig mjukis som följer dig vart du än går.

Här kan du läsa allt om hur akitan är som familjemedlem!

Mer information om rasen hittar du även på Svenska Kennelklubben och Purina.

På vår blogg hittar du massa bra information om allt som har med hundar att göra. Du kan läsa mer om små och stora hundar som passar barnfamiljen, och hur hundar visar kärlek. Du hittar också de 5 sötaste blandraserna, och tips på hur du kommer på det perfekta namnet till din fyrbenta bästis.