Autism hos barn – allt du behöver veta

Det kan vara väldigt svårt att veta när ett barns beteende hamnar utanför det ”normala”, och när det rör sig om ett personlighetsdrag eller ett regelrätt diagnostiskt problem. Insikten att ditt barn behöver hjälp kan också kännas jobbig, och vara en väldigt känslig sak. Viktigt att komma ihåg är att de allra flesta diagnoser som ställs inte har något med uppfostran att göra, utan att många av dem är medfödda, och delvis också ärftliga. Detta gäller även autism hos barn.

Ha det i bakhuvudet när du nu läser vidare, och när du läst klart har du förhoppningsvis inte bara en full verktygslåda, utan också en bredare förståelse för diagnosen autism, och vet hur du bäst hjälper ditt barn vidare.

Detta är autism hos barn

Autismspektrumtillstånd (AST) var tidigare samlingsnamnet för de olika autistiska diagnoserna – autistiskt syndrom, Aspergers syndrom och atypisk autism/autismliknande tillstånd. Numera säger man dock bara autism, och kan då syfta på alla de olika typerna, oavsett grad. Mer information om de olika typerna hittar du lite längre ned.

Problematiken är en utvecklingsrelaterad neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Och handlar om svårigheter i det sociala samspelet med andra människor, men också om begränsade intressen och ett ökat behov av rutiner och repetition. Svårigheterna uppstår i hjärnan, precis som med adhd, och handlar om att hjärnan behandlar information på ett annorlunda sätt. Ungefär 1-2% av Sveriges befolkning har en AST-diagnos, och det är vanligare hos pojkar än hos flickor. Man vet dock inte om det faktiskt är fler pojkar som har autism, eller om det har att göra med att man inte märker symptomen lika tydligt hos flickor som därför inte är lika benägna att söka hjälp.

På hjarnfonden.se kan du läsa mer om detta.

De olika autistiska diagnoserna

Det finns alltså egentligen flera olika typer av autism, och tidigare skilde man dem åt beroende på hur problematikerna uttryckte sig och graden av svårigheterna.

• Autism (Autistiskt syndrom) – detta är den svåraste graden och upptäcks tidigt i livet. Personen har svårt med socialt samspel, kommunikation och är begränsad i sitt beteende och vad gäller aktiviteter och intressen. Man kan märka svårigheterna redan innan barnet fyllt 3 år.

• Aspergers syndrom eller högfungerande autism – en mildare grad av autism som förekommer hos i övrigt välfungerande personer. Problematiken går att upptäcka från 4-7 års ålder.

• Atypisk autism eller autismliknande tillstånd – svårigheterna handlar oftast enbart om det sociala samspelet, och problemen är inte lika stora som hos en person med autism eller Asperger.

• Autistiska drag – detta är inte en egen diagnos, utan något man använder som ett tillägg till andra diagnoser.

På momentpsykologi.se hittar du informationen i sin helhet.

Autism hos barn – när kan man upptäcka det?

Numera vet vi att det går att upptäcka autism redan tidigt i ett barns utveckling. Och ungefär hälften av alla föräldrar med autistiska barn menar att de märkt tecken hos sitt barn redan under hens första levnadsår. Det är väldigt tidigt, men man kan märka tendenser på autism redan då, även om det förmodligen är först under barnets andra år som man tydligare kan avgöra om symptomen faktiskt handlar om en bestående, medfödd problematik.

Rör det sig om Aspergers syndrom upptäcks detta ofta något senare, eftersom svårigheterna inte är fullt lika tydliga. Någonstans vid 4-7 års ålder brukar man kunna diagnostiseras.

Misstänker du att ditt barn har autism eller autistiska drag, hittar du många goda råd på autismforum.se.

Tecken på autism hos barn 

Det finns många saker du kan kika lite extra efter om du är orolig för ditt barn. Viktigt att komma ihåg är dock att det inte alltid rör sig om autism även om barnet passar in på beteendena nedan. Framförallt ska man vara försiktig när man letar tecken hos ett barn under 18 månader. Vissa barn uppvisar följande tecken utan att senare få diagnosen autism. Dels kan det röra sig om annan problematik, eller så växer svårigheterna bort.

Saker du kan tänka lite extra på:

• Lyssnar barnet på sitt namn? – autism uttrycker sig ofta i att spädbarnet reagerar selektivt på ljud, och kan reagera på steg i trappan, men inte när föräldrar eller någon annan ropar hens namn.

• Reagerar barnet annorlunda jämfört med andra jämnåriga barn vad gäller ljud, ljus och kroppskontakt? – barn med autism kan uppfatta vanliga ljud som obehagliga och normalt ljus som för De ogillar också ofta mjuk beröring, oavsett från vem den kommer.

• Hur fungerar barnets uppmärksamhetsfokus? – klarar barnet av att skifta fokus och uppmärksamhet mellan människor och objekt? Barn med autism har svårt att hänga med och tittar oftast inte åt samma håll som någon pekar åt.

• Imiterar barnet andra? – en viktig del i barns utveckling är att lära sig genom att imitera rörelser och beteenden i sin omgivning. Detta gör inte barn med autism i lika stor utsträckning.

• Reagerar barnet känslomässigt på andras känslor? – liksom punkten ovan speglar barn känslor de ser hos andra. Ler någon mot det ler det tillbaka. Ett barn med autism uppmärksammar inte andras känslor, och speglar dem därför inte på samma sätt.

• Hur leker barnet? – barns lek utvecklas hela tiden, och går från enklare låtsaslekar med ett fåtal föremål till att involvera fler leksaker och personer. Lekarna hos autistiska barn stannar ofta i det enkla stadiet och kan ofta bli repetitivt, exempelvis kan ett barn spela upp samma scen från sin favorit-film om och om igen.

• Hur ser barnets hållning och kroppsspråk ut? – rörelsemönstret hos ett barn med autism ser ofta annorlunda ut.

Stämmer ditt barns beteende in på flera av dessa områden ska du kontakta vården för vidare utredning. I första hand kan du kontakta din BVC för att få en remiss till en barnpsykiatrisk mottagning. Du kan också välja att direkt ta kontakt med barn- och ungdomspsykiatrin – bup.

På autismforum.se kan du läsa mer om tecken och signaler.

Mitt barn har autism, vad gör jag?

Det finns inget botemedel mot autism och det är heller inget man medicinerar. Däremot kan barnet få hjälp med träning så att hen lättare kan hantera sin vardag. Det kan handla om att sätta strukturer och rutiner som gör livet lättare.

Detta kan du göra för att underlätta för ditt barn

• Gör tydliga scheman vecka för vecka eller dag för dag så barnet tydligt kan se aktiviteter och tider.
• Se till så att barnet har en mysig och lugn vrå där hen kan dra sig undan och bara vara ifred.
• Hitta något som lugnar ditt barn, det kan vara att klämma på en liten boll eller pilla på en tygbit. Detta kallar för sensorisk stimulans.
• Beröm och uppmuntra ditt barn, OFTA!
• Förbered barnet på situationer som hen eventuellt kan uppleva som ostrukturerade, exempelvis kalas eller veckohandling. Skriv en plan för vad ni ska göra när ni kommer till kompisen eller affären.
• Glöm inte bort att lägga in pauser för dig själv i schemat – du ska också orka med allt.

Denna lista och fler goda råd för föräldrar till barn med autism hittar du på momentpsykologi.se.

Vill du veta mer om andra diagnoser? Här kan du läsa om adhd hos barn.

På vår blogg har vi samlat en massa bra information som har med barn att göra. Du kan bland annat läsa om barns utveckling 0-1 år samt 1-2 år, de vanligaste barnsjukdomarna, och separationsångest hos barn.