Kognitiv utveckling

Kognitiv utveckling är den process under vilken olika intellektuella funktioner formas och förbättras. Det är något som pågår under hela barndomen och även en bit upp i vuxen ålder. Om de kognitiva förmågorna utvecklas som de ska lär sig barnet att tänka, fatta beslut, memorera information och lösa olika problem. Det är alltså otroligt viktigt att barnets kognitiva utveckling kan fortgå. Här kommer vi bland annat att gå igenom olika skeden i ett barns kognitiva utveckling och vad man kan göra som förälder för att stödja processen.

Både arv och miljö spelar roll för kognitiv utveckling

Vad är det som gör att de kognitiva förmågorna utvecklas olika fort och olika långt hos olika individer? Dels handlar det om genetiska faktorer som kan sägas utgöra en form av ramverk. Det är alltså de förutsättningar som vi föds med och den potential som finns redan från början. Miljön, allt som ett barn är med om och alla intryck från dess omgivning, spelar sedan mycket stor roll för hur ett barn utvecklas.

Kvalitén på utbildning och pedagogik och det sociala samspelet med andra kan vara avgörande för barnets kognitiva förmågor. Det handlar även om barnets självbild. Ett barn med låg självkänsla kan ha slumrande potential för till exempel matematik och logik som aldrig riktigt får utlopp för att hen inte tror sig kunna. Ett barn kan också sluta försöka om det tidigare blivit straffat för misslyckanden allt för många gånger.

Barnets kognitiva utveckling i olika åldrar

Det finns inget barn som helt och hållet följer en given mall när det gäller utveckling. Vi ska därför bara gå igenom några av huvuddragen när det gäller hjärnans och intellektets utveckling.

Den kognitiva utvecklingen påbörjas redan i mammas mage

Den kognitiva utvecklingen följer hjärnans utveckling och kommer igång redan en vecka efter befruktningen. Det bildas hjärnceller som påverkar fostrets förmåga att ta in information från sin omgivning genom sina sinnen.

0–2 år

Många förknippar de första åren men en period av snabb motorisk utveckling och med att barnet helt enkelt växer. Även hjärnan utvecklas i snabb takt och barnet blir allt bättre på att uppmärksamma och förstå sin omvärld. Även förmågan att lägga saker på minnet blir snabbt bättre och bättre.

2–4 år

I den här åldern utvecklas bland att barnets förmåga att uttrycka och uppleva olika känslor. En tvååring kan till exempel känna stolthet, skuld och avund och är medveten om hur prestationer bedöms av andra. Hur språket utvecklas har stor betydelse för en lång rad andra kognitiva processer. Att kunna sätta ord på saker och känslor gör det till exempel lättare att komma ihåg dem och sätta dem i relation till varandra.

4–6 år

I den här åldern utvecklas barnets fantasi och det blir bättre på att hitta på egna lekar. Även det sociala samspelet bör utvecklas och det bör vara möjligt för ett barn att förstå hur andra barn och vuxna tänker och känner. Barnet börjar också få det tålamod och den koncentrationsförmåga som krävs för att det ska kunna lösa problem, som att lägga pussel och förstå och komma ihåg reglerna i olika spel.

7–12 år

I den här åldern går kognitiv utveckling lite långsammare. Mycket handlar om att se sig själv i relation till andra barn, i och med skolgången. Skolan ger också den övning som krävs för att barn ska bli bättre på att läsa, räkna och skriva. Barnen bli lugnare och kan sitta still allt längre perioder. Förmågan till spatialt tänkande ökar och barnet blir bättre på att förstå proportioner och relationer mellan föremål i rummet.

Tonåren

Den kognitiva utvecklingen under tonåren och i puberteten präglas av hormonella förändringar som påverkar kroppen och känslolivet. Förmågan att ta logiska beslut förbättras också (även om känslorna ofta tar överhanden) och i tonåren utvecklas även kapaciteten att bedöma risker och planera utifrån långsiktiga mål. De flesta av dessa processer speglar biologiska förändringar av hjärnans olika delar. I tonåren spelar livserfarenheten väldigt stor roll, ofta betydligt större än den medfödda förmågan att lösa olika logiska problem.

Vad kan man göra för att gynna barns kognitiva utveckling?

Som förälder behöver du utvecklas tillsammans med ditt barn för att ge barnet bäst förutsättningar för intellektuell och känslomässig mognad. En viktig miljöfaktor är ert samspel och hur lyhörda ni är inför barnets behov. När det gäller spädbarn kan ni försöka stimulera utvecklingen genom att se till så att barnets omgivning är intressant och väcker nyfikenhet. Experimentera gärna med:

• Mobiler, alltså saker som hänger och rör sig i vinden eller när barnet tar på dem
• Olika texturer, låt barnet ta på saker med olika yta och temperatur
• Låt barnet ha saker med olika färg i sin omgivning
• Spela musik av olika typer

Det är också viktigt att ofta upprepa ord som har en stor betydelse, till exempel barnets namn. På så sätt lär sig barnet att det finns en koppling mellan ljud/ord och personer, saker och företeelser. Egentligen är nästan allt ett barn är med om utvecklande på ena eller andra sättet. När det blir lite äldre finns det dock leksaker som är extra bra när det handlar om att gynna kognitiv utveckling, till exempel:

• Lego och andra byggklossar som ger barn möjlighet att skapa något i tre dimensioner, dataspelet Minecraft är också utmärkt för det
• Schack och andra spel som övar förmågan att tänka i flera steg
• Spel som över minnesförmågan, till exempel Memory

Appar kan vara effektiva hjälpmedel

Just nu exploderar marknaden för pedagogiska appar. Nästan vad du än vill att ditt barn lär sig så finns det numera en app för det. Det är helt klart värt att testa även om du själv inte vuxit upp med sådant. Det handlar om att ge barnet en möjlighet och se vad som händer. Märker du att barnet gillar att spela schack så fortsätt med det. Kan barnet sitta längre pass med en app som lär det att räkna och om framstegen är uppenbara så är det jättebra. Se bara till så att det inte blir alldeles för mycket tid framför skärmen.

Kom även ihåg att få saker slår att leka fritt med andra barn, om vi talar om aktiviteter som stimulerar barns utveckling på alla plan. Ofta går fysisk och mental utveckling hand i hand. Det är ingen slump att rim, ramsor och klapplekar sedan mycket lång tid tillbaka är en viktig del av pedagogiken på förskolan.

Lagom stora utmaningar

Barn, precis som vuxna, lär sig genom att testa nya saker och lösa nya problem. Samtidigt ger våra hjärnor oss små belöningar när vi upprepar något vi redan kan. Det är därför många blir beroende av att till exempel spela dataspel där man gör om samma sak om och om igen. Problemet med att hela tiden utmana sig är att det kan vara misströstande att misslyckas gång på gång. Det är viktigt att hitta rätt balans mellan repetitioner och utmaningar om du som förälder vill engagera dig i att ditt barn har bästa möjliga förutsättningar för kognitiv utveckling.

När är de kognitiva förmågorna färdigutvecklade?

När det gäller kroppen så är mycket “färdigt” när puberteten är avslutad. Den kognitiva utvecklingen pågår dock längre och vissa av våra kognitiva förmågor är inte helt färdigutvecklade förrän vi är 25 eller kanske till och med 30 år gamla. Om man talar om specifika förmågor så är det också svårt att säga när de är färdigutvecklade. Vissa barn är tidigare än andra när det gäller vissa egenskaper och förmågor men långsamma när det gäller annat.

Det kan också vara svårt att avgöra vilken utvecklingsfas ett barn befinner sig i när det gäller sådant som till exempel språk. Ett barn som inte pratar och befaras ligga efter i utvecklingen kan plötsligt ta ett jättekliv och börja använda långa meningar. Utvecklingskurvan kan ha påverkats av att barnet varit blygt snarare än efter i utvecklingen. Ett svenskt barn kommer i kontakt med barnavårdscentralen och skolans pedagoger. Som förälder kan du överlåta åt experter att bedöma om ditt barn följer de normala kurvorna när det gäller kognitiv utveckling. Många oroar sig i onödan.

Även om vi alltså inte är helt färdigutvecklade förrän i vuxen ålder brukar man säga att redan en femåring har en hjärna som är färdig till 90 %. Det som framförallt gör att kognitiva förmågor utvecklas efter det är inlärning och erfarenhet, men kapaciteten i form av de nödvändiga hjärncellerna finns alltså redan där hos en femåring. Sen händer såklart en hel del även senare i livet, inte minst under puberteten. Man anser att killar utvecklas något långsammare än tjejer, kanske för att de kommer in i puberteten lite senare men också för att vissa egenskaper som traditionellt kodas som manliga idag också betraktas som ett tecken på bristande mognad av vissa.

Sammanfattning

Kognitiv utveckling är en process som pågår från fosterstadiet till långt efter puberteten. Det sker mer eller mindre automatiskt men som förälder finns det faktiskt en hel del du kan göra för att ditt barn ska känna sig motiverat och ha så bra förutsättningar som möjligt. Allt som får barnet att lösa problem med hjälp av sitt intellekt och lekar som övar samspel och den kreativa förmåga är bra för den kognitiva utvecklingen.

Om du vill läsa mer om hjärnans utveckling kan du fortsätta här!