Kognitiv utveckling

Kognitiv förmåga handlar om hur vi tänker, lär, minns och löser problem. Denna förmåga omfattar en rad olika aspekter som att fatta beslut, förstå information och hantera olika situationer. För barns utveckling är den kognitiva utvecklingen grundläggande, eftersom det formar deras sätt att interagera med världen och fattar beslut baserade på vad de lär sig.

Betydelsen av kognitiv förmåga i ett barns utveckling  

Kognitiv förmåga spelar en betydande roll i hur barnen förstår och navigerar i sin omgivning. Den påverkar hur de lär sig i skolan, interagerar med andra och utvecklar sina intressen och färdigheter. Med en solid kognitiv utveckling kan barn bättre förstå komplexa idéer, lösa problem och kommunicera effektivt.

Detta inlägg kommer att utforska begreppet kognitiv förmåga, de faktorer som påverkar kognitiv utveckling, och de olika stadier av kognitiv utveckling hos barn, med fokus på 7-8-åringar. Vi kommer också att diskutera hur lek, miljö och utbildning kan stödja denna utveckling.

Vad menas med kognitiv utveckling?

Kognitiv utveckling hänvisar till de förändringar och förbättringar i tankesätt och informationsbehandling som barn genomgår under sin uppväxt. Det innebär att barn lär sig att tänka logiskt, fatta beslut, förstå språk och utveckla minnet.

Hur kognitiv utveckling skiljer sig från andra utvecklingsområden  

Till skillnad från emotionell eller social utveckling, som fokuserar på känslor och relationer, handlar kognitiv utveckling om hur vi uppfattar och tolkar världen. Det involverar förmågor som att observera, resonera och använda språk, vilket är avgörande för lärande och akademisk framgång.

Vilka faktorer påverkar kognitiv utveckling hos barn?

Gener och arv  

Genetiska faktorer kan ha en betydande inverkan på kognitiv utveckling. Genetiska faktorer kan beskrivas som en form av ramverk. Det är alltså de förutsättningar som vi föds med och den potential som finns redan från början. Barn kan ärva vissa kognitiva förmågor från sina föräldrar, vilket kan påverka deras kapacitet för lärande och problemlösning.

Miljö och uppväxt  

Vad är det som gör att de kognitiva förmågorna utvecklas olika fort och olika långt hos olika individer?  Miljön, allt som ett barn är med om och alla intryck från dess omgivning, spelar sedan mycket stor roll för hur ett barn utvecklas. En stimulerande omgivning med interaktiva leksaker, böcker och aktiviteter kan främja en stark kognitiv utveckling. Även familjedynamik och sociala interaktioner påverkar hur barn utvecklar sina kognitiva färdigheter.

Utbildning och social interaktion  

Den utbildning som barn får och de sociala interaktioner de har är avgörande för deras kognitiva utveckling. Skolan erbjuder strukturerad inlärning, och sociala kontakter med andra barn hjälper dem att utveckla sina kommunikationsförmågor. Dessa erfarenheter bidrar till att forma deras tänkande och problemlösningsförmåga.

Kvalitén på utbildning och pedagogik och det sociala samspelet med andra kan vara avgörande för barnets kognitiva förmågor. Det handlar även om barnets självbild. Ett barn med låg självkänsla kan ha slumrande potential för till exempel matematik och logik som aldrig riktigt får utlopp för att hen inte tror sig kunna. Ett barn kan också sluta försöka om det tidigare blivit straffat för misslyckanden allt för många gånger.

Det är också viktigt att ofta upprepa ord som har en stor betydelse, till exempel barnets namn. På så sätt lär sig barnet att det finns en koppling mellan ljud/ord och personer, saker och företeelser. Egentligen är nästan allt ett barn är med om utvecklande på ena eller andra sättet. När det blir lite äldre finns det dock leksaker som är extra bra när det handlar om att gynna kognitiv utveckling, till exempel:

• Lego och andra byggklossar som ger barn möjlighet att skapa något i tre dimensioner, dataspelet Minecraft är också utmärkt för det
• Schack och andra spel som övar förmågan att tänka i flera steg
• Spel som över minnesförmågan, till exempel Memory

Appar kan vara effektiva hjälpmedel

Just nu exploderar marknaden för pedagogiska appar. Nästan vad du än vill att ditt barn lär sig så finns det numera en app för det. Det är helt klart värt att testa även om du själv inte vuxit upp med sådant. Det handlar om att ge barnet en möjlighet och se vad som händer. Märker du att barnet gillar att spela schack så fortsätt med det. Kan barnet sitta längre pass med en app som lär det att räkna och om framstegen är uppenbara så är det jättebra. Se bara till så att det inte blir alldeles för mycket tid framför skärmen.

Kom även ihåg att få saker slår att leka fritt med andra barn, om vi talar om aktiviteter som stimulerar barns utveckling på alla plan. Ofta går fysisk och mental utveckling hand i hand. Det är ingen slump att rim, ramsor och klapplekar sedan mycket lång tid tillbaka är en viktig del av pedagogiken på förskolan.

Lagom stora utmaningar

Barn, precis som vuxna, lär sig genom att testa nya saker och lösa nya problem. Samtidigt ger våra hjärnor oss små belöningar när vi upprepar något vi redan kan. Det är därför många blir beroende av att till exempel spela dataspel där man gör om samma sak om och om igen. Problemet med att hela tiden utmana sig är att det kan vara misströstande att misslyckas gång på gång. Det är viktigt att hitta rätt balans mellan repetitioner och utmaningar om du som förälder vill engagera dig i att ditt barn har bästa möjliga förutsättningar för kognitiv utveckling.

När är de kognitiva förmågorna färdigutvecklade?

När det gäller kroppen så är mycket “färdigt” när puberteten är avslutad. Den kognitiva utvecklingen pågår dock längre och vissa av våra kognitiva förmågor är inte helt färdigutvecklade förrän vi är 25 eller kanske till och med 30 år gamla. Om man talar om specifika förmågor så är det också svårt att säga när de är färdigutvecklade. Vissa barn är tidigare än andra när det gäller vissa egenskaper och förmågor men långsamma när det gäller annat.

Det kan också vara svårt att avgöra vilken utvecklingsfas ett barn befinner sig i när det gäller sådant som till exempel språk. Ett barn som inte pratar och befaras ligga efter i utvecklingen kan plötsligt ta ett jättekliv och börja använda långa meningar. Utvecklingskurvan kan ha påverkats av att barnet varit blygt snarare än efter i utvecklingen. Ett svenskt barn kommer i kontakt med barnavårdscentralen och skolans pedagoger. Som förälder kan du överlåta åt experter att bedöma om ditt barn följer de normala kurvorna när det gäller kognitiv utveckling. Många oroar sig i onödan.

Hur påverkar lek kognitiv utveckling?

Lek är en viktig del av barns kognitiva utveckling. Genom lek lär sig barn att utforska sin omgivning. Konstruktiv lek, där barn kan bygga och konstruera, och symbolisk lek, där de imiterar verkligheten, är särskilt fördelaktiga för att stimulera deras tänkande och kreativitet.

Det finns flertalet aktiviteter som kan stödja kognitiv utveckling. Det kan handla om spel som tränar minnet, som att spela kortspel eller schack, eller roliga konstruktionslekar som att bygga med Lego. Även sagoläsning och diskussioner om berättelser bidrar till barns språk och förståelse av världen.

När sker kognitiv utveckling hos barn?

Kognitiv utvecklingens olika stadier  

Kognitiv utveckling sker i flera stadier, där varje steg bygger på det förra. Under spädbarnsåren pågår grundläggande inlärning och sensorisk bearbetning. Efterhand som barn växer, utvecklas deras tankeförmågor och komplexiteten i deras tänkande ökar.‍

0–2 år‍

Många förknippar de första åren men en period av snabb motorisk utveckling och med att barnet helt enkelt växer. Även hjärnan utvecklas i snabb takt och barnet blir allt bättre på att uppmärksamma och förstå sin omvärld. Även förmågan att lägga saker på minnet blir snabbt bättre och bättre.

2–4 år

I den här åldern utvecklas bland att barnets förmåga att uttrycka och uppleva olika känslor. En tvååring kan till exempel känna stolthet, skuld och avund och är medveten om hur prestationer bedöms av andra. Hur språket utvecklas har stor betydelse för en lång rad andra kognitiva processer. Att kunna sätta ord på saker och känslor gör det till exempel lättare att komma ihåg dem och sätta dem i relation till varandra.

4–6 år

I den här åldern utvecklas barnets fantasi och det blir bättre på att hitta på egna lekar. Även det sociala samspelet bör utvecklas och det bör vara möjligt för ett barn att förstå hur andra barn och vuxna tänker och känner. Barnet börjar också få det tålamod och den koncentrationsförmåga som krävs för att det ska kunna lösa problem, som att lägga pussel och förstå och komma ihåg reglerna i olika spel.

7–12 år

Barn i åldern 7-8 år börjar förstå och använda mer komplexa tankestrukturer. De kan lösa enklare matematiska problem, läsa och skriva mer flytande, samt tänka kritiskt och resonerande. Det är även en tid då de börjar utveckla sina sociala färdigheter genom att interagera med jämnåriga. Generellt går den kognitiva utvecklingen lite långsammare. Hela spannet 7-12 handlar om att se sig själv i relation till andra barn, i och med skolgången. Skolan ger också den övning som krävs för att barn ska bli bättre på att läsa, räkna och skriva. Barnen bli lugnare och kan sitta still allt längre perioder. Förmågan till spatialt tänkande ökar och barnet blir bättre på att förstå proportioner och relationer mellan föremål i rummet.

Tonåren

Den kognitiva utvecklingen under tonåren och i puberteten präglas av hormonella förändringar som påverkar kroppen och känslolivet. Förmågan att ta logiska beslut förbättras också (även om känslorna ofta tar överhanden) och i tonåren utvecklas även kapaciteten att bedöma risker och planera utifrån långsiktiga mål. De flesta av dessa processer speglar biologiska förändringar av hjärnans olika delar. I tonåren spelar livserfarenheten väldigt stor roll, ofta betydligt större än den medfödda förmågan att lösa olika logiska problem.

Även om vi alltså inte är helt färdigutvecklade förrän i vuxen ålder så har en femåring redan en hjärna som är färdig till 90 %. Det som framförallt gör att kognitiva förmågor utvecklas efter det är inlärning och erfarenhet, men kapaciteten i form av de nödvändiga hjärncellerna finns alltså redan där hos en femåring. Sen händer såklart en hel del även senare i livet, inte minst under puberteten. Man anser att killar utvecklas något långsammare än tjejer, kanske för att de kommer in i puberteten lite senare men också för att vissa egenskaper som traditionellt kodas som manliga idag också kan betraktas som ett tecken på bristande mognad.

Vad är en kognitiv utvecklingsteori?

Kognitiv utvecklingsteorier, såsom Jean Piagets och Lev Vygotskys teorier, hjälper oss att förstå hur barns tänkande utvecklas över tid. Piagets teori fokuserar på stadier i kognitiv utveckling, medan Vygotsky betonar vikten av social interaktion och språk i lärandeprocessen.

Hur tillämpas dessa teorier vid utbildning och interaktion med barn?

I klassrummet kan lärare använda Piagets och Vygotskys teorier för att anpassa sina undervisningsmetoder baserat på barnens utvecklingsstadier. Genom att skapa interaktiva och stimulativa miljöer kan läraren hjälpa barnen att utveckla sina kognitiva färdigheter.

Att ha en djup förståelse för kognitiva utvecklingsstadier är ovärderligt för pedagoger. Det hjälper dem att identifiera lämpliga metoder och resurser för att stödja barnens inlärningsprocess och anpassa lärandet efter individuella behov. Ibland kan det däremot krävas lite extra hjälpmedel som ett kognitivt stöd, för att vissa saker ska ta sig.

Hur kan man stödja kognitiv utveckling hos barn?

Föräldrar och lärare kan främja barns kognitiva utveckling genom att använda en rad olika strategier, som att:

• Bruka lek och spel: Både strukturerad och fri lek ger barn möjligheter att lära sig nya färdigheter.
• Läsning och språkstimuli: Att läsa tillsammans och diskussioner om böcker stimulerar språk och förståelse.
• Problemlösningsaktiviteter: Att introducera spel och utmaningar som uppmuntrar till kreativt och kritiskt tänkande.

‍

Kognitiv utveckling är en process som pågår från fosterstadiet till långt efter puberteten. Det sker mer eller mindre automatiskt men som förälder finns det faktiskt en hel del du kan göra för att ditt barn ska känna sig motiverat och ha så bra förutsättningar som möjligt. Allt som får barnet att lösa problem med hjälp av sitt intellekt och lekar som övar samspel och den kreativa förmåga är bra för den kognitiva utvecklingen.

Om du vill läsa mer om hjärnans utveckling kan du fortsätta här!